Som vanligt, fast bättre

Jag uppskattar när gäster kommer och hälsar på mig, men det är också skönt när det inte händer någonting särskilt. När alla rutiner är precis som de brukar. Så har det varit för mig den här helgen. 

De enda avvikelserna från det gamla vanliga var 1) en riktig sommardag i lördags, och 2) en portion skrei igår kväll. 

Nästan tjugo plusgrader i skuggan på lördagen innebar rekord för säsongen i antal arbetade timmar ute. Hade ett ögonblick funderingar på om till och med nattjobb skulle bli aktuellt? När jag började känna att det blev blött i pälsen avslog jag dock vidare funderingar på detta.

Och skrei...jag kan bara beklaga alla som inte får smaka denna delikatess!  När vi ätit upp slickade Puff och jag varandras tallrikar i hopp om att någon liten smula skulle ligga kvarglömd.

Alldeles som vanligt har alltså inte den här helgen varit ändå. Men ofta är det nog så att även vanliga dagar har sina guldkanter. Om man tänker efter.

När man minst anar det

Kanske händer något oväntat och roligt just den här helgen? Hoppas den åtminstone blir bra för dig på alla sätt! Vi tassas igen på måndag!

Det eviga (?) problemet

Hur svårt kan de' va', matte?

Det är rent märkligt att vi aldrig ska kunna reda ut hur en av de viktigaste sakerna i huset ska fungera? Jag vet inte hur många gånger jag (och de flesta andra katter) klagat på den enorma snålheten när det gäller litet guldkant på tillvaron, det vill jama GODIS!? 

Nån ynka liten tilldelning, alldeles för sällan, är vad som står till buds, åtminstone i mitt hus. Detta aktualiserades senast igår kväll, när jag fick provsmaka en ny sorts sticks. Hur ska man kunna lämna ett utlåtande, när man knappt hinner känner smaken innan den är slut? Jag bara frågar? Försökte få matte att förstå att en större bit krävdes, ja, rentav mycket större, om jag skulle kunna sätta betyg. 

Undrar just om jag någonsin kommer tillrätta med detta problem?   

Helg med guldkant

Den här helgen har jag haft det extra lyxigt, för jag har haft full tillgång till husse närhelst jag har velat. Av någon anledning har han legat i sin säng både dagar och nätter? Men mysigt har det varit att kunna krypa upp på honom, hitta någon lämplig grop och sedan bara må gott av gemenskapen.

Jag har också kamperat ihop med honom på nätterna, för matte har flyttat till gästrummet. Hon påstår att hon inte kan sova när han hostar? Tur för stackars husse att han har någon som inte överger honom!

Emellanåt måste jag förstås se till Mitt Område också. Det har varit varmt och skönt i solen, men det gällde att hitta platser i lä! På fel sidor av huset höll jag på att blåsa bort. Åtminstone kändes det så. 

Idag var det inte alls så blåsigt. Vad hände då? Mina människor gav sig iväg, och jag blev lämnad inomhus, trots idoga protester. Om det finns något jag ogillar, så är det "nej, Gustav", och en dörr som stängs framför nosen. Men som vanligt är man chanslös...

Nu är de hemma igen, och jag ser fram emot ett extralångt pass där ute som kompensation. 

Hur tar man sig ut?

Hej på er igen! Vilken tur att det blev påsk, så ni slapp läsa mina klagojam varenda dag! Jag har varit ganska irriterad på allt som tvingats i mig. Plus att jag saknat riktig mat. Och dessutom inte fått tassa ut. Inte konstigt det har blivit litet gruff ibland. Då menar jag med de inneboende kattorna, förstås. De är ju så lättstötta. Minsta pyttelilla utfall från mig resulterar ständigt i samma massiva duo-attack, följt av en längre tids bevakning från deras sida. Inte kul att sitta tryckt under ett bord sjutton timmar ungefär.

En sak har i alla fall inneburit en liten guldkant på mina i övrigt trista dagar. Jag har kommit på hur man går igenom kattluckan till altanen! Har inte brytt mig om den förut, fast jag ibland sett hur Piff tassat ut där. Jag har föredragit mina ytterdörrar ut till den riktiga friheten. Nu var ju läget ett helt annat, och sedan matte demonstrerat lucköppnande en gång, var det bara att tassa på. 

Det första jag gjorde var att undersöka det viktigaste. Hur tar man sig ut igenom nätet? Kollade noga både lågt, högt och mittemellan. Har hittills inte kommit på hur, så tips mottages tacksamt. 

För övrigt tvingade matte i mig den sista medicinen igår, men dietmaten ska jag fortsätta med ett tag till. Jag ger gärna den mer än gärna till Piff och Puff, som tycker den är smarrig värre. Fast jag kan äta litet, ifall matte häller sås från riktig mat över dietmaten. Och igår började jag faktiskt känna mig hungrig igen. Det var nog tur, för matte hotade med att ringa sjukhuset igen om jag inte började äta. Man kan bli hungrig för mindre!