Det börjar arta sig!

Hej!

Kolla vilken perfekt kattong jag fick härom dagen! Och dessutom med inbyggd himmelsk doft, för ett paket kattgodis hade gått sönder i den. Det låg därför små bitar gömda överallt. Kan det bli bättre?

Och så har husse äntligen kommit hem. Förutsättningarna är alltså goda för en riktigt bra helg. Hussemage, väldoftande kattong och kanske till och med litet sol, åtminstone i morgon. Och blir det inte sol i morgon, har jag i alla fall fått sol på nosen idag. Det var så mycket sol att dörren till mitt växthus stod öppen ett bra tag. Onekligen börjar det arta sig till det bättre!

Hoppas ni också får den helg ni önskar er!


  

Jag fick ett STORT brev!

Husse kom in med ett STORT brev. Det står "Katten Gustav" på, sa han förvånat, och gav det till mig. Fick hjälp av matte att öppna det, men sedan ville jag naturligtvis själv undersöka innehållet! Det är minsann inte alla dagar jag får egen post!

Den ena nallen tyckte jag var särskilt intressant. Men sen öppnade matte godispåsen, och mitt fokus förflyttades snabbt. Fick smaka några bitar, och de var helt perfekt tillagade, kan jag jama! Tack snälla Alice, Bosse och Hasse för mina nya kompisar, godiset och den sköna dynan! Ett tack också till matte Eva, som nog fått hjälpa till litet med att ordna auktionen till förmån får Södertälje Katthem, och som dessutom gett mig extra presenter! Nu har matte knyckt den lilla katten, men nallarna sitter vid min sovdyna och håller mig sällskap. Det stod ju faktiskt "Katten Gustav", och inte "Gustavs matte" på brevet!

Ett försök

Nu har jag tillverkat hundrasjuttiofemton kom-ihåglappar att sättas upp runt om i mitt hus. Har nämligen tänkt mig få en riktigt god helg! 

Eftersom det här med snålheten vad det gäller godisinköp/-tilldelning ständigt verkar vara något där åsikterna skiljer sig mellan oss och våra människor, vill jag dela med mig av denna idé.  Ska bli spännande att se effekten!

Önskar er alla där ute en härligt mysig helg!

 

Hypnos

*viskar tyst, så jag inte väcker människan* 

Ha en trevlig och mätt helg! Vi tassas igen på måndag!

Det eviga (?) problemet

Hur svårt kan de' va', matte?

Det är rent märkligt att vi aldrig ska kunna reda ut hur en av de viktigaste sakerna i huset ska fungera? Jag vet inte hur många gånger jag (och de flesta andra katter) klagat på den enorma snålheten när det gäller litet guldkant på tillvaron, det vill jama GODIS!? 

Nån ynka liten tilldelning, alldeles för sällan, är vad som står till buds, åtminstone i mitt hus. Detta aktualiserades senast igår kväll, när jag fick provsmaka en ny sorts sticks. Hur ska man kunna lämna ett utlåtande, när man knappt hinner känner smaken innan den är slut? Jag bara frågar? Försökte få matte att förstå att en större bit krävdes, ja, rentav mycket större, om jag skulle kunna sätta betyg. 

Undrar just om jag någonsin kommer tillrätta med detta problem?   

På en käpp?

Påsken är en god helg. Särskilt om man gillar äggula, vilket jag gör. Men även för övrigt brukar det vankas olika delikatesser. Har man tur, kommer det också människor som man gillar och hälsar på. Precis sån tur har jag! Nästan alla favoritmänniskor jag har ska komma, så nu måste jag vara noga med att de ska få tillfälle att umgås med mig också. Utan att skryta för mycket, måste jag tillstå att min popularitet är betydande.

Jag önskar att också alla mina vänner ska få en riktigt trevlig och fin helg på alla sätt! Tar för givet att era människor är insatta i traditionen att det ska delas ut godis den här helgen!

För att hinna med alla mina förpliktelser i påsk kommer jag inte tassa här förrän på tisdag igen.  Och i kväll ska jag förresten  följa med matte nånstans, hon ska ut och flyga påstår hon. Och så håller hon på och putsar en käpp??

En glad påsk önskas er allihopa!

Tallrikstricket

Nu ska jag berätta vad som hände idag. Jag hade varit varit ute en sväng på morgonen som vanligt. En väldigt kort sådan, för det var riktigt kallt om tassarna. Men mitt på dagen, efter en bit lunch, kände jag för att göra ett nytt försök där ute. Hörde matte och husse diskutera lämpligheten mitt önskemål? "Vi ska ju åka snart", sa matte. "Men det är en timme dit, och det är kallt ute" svarade husse, "han kommer säkert in".

Jag har inte så noga koll på hur lång en timme är? Men något jag upptäckte var hur skönt det faktiskt var där ute!
Åtminstone om man höll sig intill väggen på favoritgrannens härbre. Där, i solen, fanns ingen snö, bara gräs. Det var där jag låg och njöt i fulla drag, när jag såg husse öppna dörren och hörde honom ropa på mig med den där onaturligt hurtiga och lena rösten, som gör att jag anar oråd.

Jag tittade tillbaka och låg lugnt kvar. Efter en liten stund upprepades samma procedur. Jag fortsatte att njuta i solskenet. Strax därpå hörde jag det. Klirrljudet av våra godistallrikar! 

I samma ögonblick satte jag högsta fart hem. Hoppade galant över staketet, och rusade över planen och uppför trappan, in genom dörren. Jam, ni förstår? Lurad igen!!!

Fast inte riktigt lurad, för jag fick faktiskt några godiskulor. Men det var ju inte det jag förväntat mig. De där tallrikarna brukar betyda vitfisk! Godiskulor har inte alls samma dignitet. Dessutom blev jag sedan inlåst, och mina människor försvann hela eftermiddagen, ända till kvällen. 

Tänk att jag går på det där tallrikstricket gång på gång?

Inga fler blåsningar, tack!

Vilken härligt solig helg jag har haft! Hoppas det varit lika fint hos er allihopa? Nu vet jag förstås att alla inte är lika lyckligt lottade som jag, som kan vara ute som jag vill (nästan). Men sol i pälsen i ett fönster är rätt skönt, det med.

Jag har mest tagit det lugnt. Vilat mycket under min hasselbuske. I lördags kväll funderade jag allvarligt på att stanna kvar ute. Det var varmt som på dagen. Men så hörde jag ett välbekant ljud. Klirret av våra tallrikar, de som vi får delikatesser på! Och det lät där ute! Vad nu då?? Naturligtvis måste detta undersökas närmare.

Tassade fram till trappan. Hittade en glad Piff ute på gården, och en inte lika glad matte utanför ytterdörren. Där stod hon och gjorde tallriksljud för att locka in Piff, som hade rymt. Igen. Fast jag skulle gjort precis som Piff, om matte klantat sig och inte kollat tillräckligt efter kattnärvaro innan hon öppnade dörren.

Tyvärr var det fel katt som gick i fällan. Det vill jama jag. Tji natt ute! Fast efter en stund kom även Piff tassande, under protest. Då fick vi några godisbitar som plåster på såren. I fortsättningen får matte faktiskt ha bättre koll på den där rymmarkatten. Jag undanber mig fler såna här blåsningar.

Fast i kväll händer nånting roligt! Husse återvänder hem från norra landet! Äntligen ska jag få ge magmassage igen! Och jag kommer vara inomhus helt frivilligt!

 

Hur skulle det vara?

Ibland kan man ju tänka som så, att det vore allt perfekt att få leverkorv och vitfisk till mat varje dag, och dentisar och stickisar som litet extra godis däremellan. Allt det gottaste, och alltid.

Men när skulle det då bli fest? Jag skulle vilja jama en lovsång till vardagen. Alla de helt vanliga dagarna, när ingenting särskilt händer. Dagarna man inte minns. De flesta i livet. En del människor kallar dem för tråkiga. Det förstår jag inte? Jag tycker de är sköna. Men när livet emellanåt bjuder till fest ska man förstås passa på, delta i kalaset och njuta allt vad man kan. Det är tur att vardagen finns, så man kan uppleva skillnaden.

Idag är det fredag. Ofta innebär det att våra människor är litet extra glada, och delar med sig av den glädjen till oss. Man får sig en extra godbit tilldelad på kvällskvisten. Det är härligt att ha något att se fram emot!
Önskar er alla en skön sensommarhelg, och att den utlovade solen verkligen kommer värma oss!
Vi tassas igen på måndag!

I

Om jag fick bestämma...

Men...vad är det för något där borta i gräset??

Det är ju JAG!

Och jag har det så SKÖÖÖNT!!!

Om jag fick bestämma, skulle det alltid vara sommar! Jag menar, det är ju precis så här som man ska ha det. Egentligen. 

Nåjam, jag får väl vara tacksam över att mina människor valt att bo nere i södra landet. Där de bodde tidigare är sommaren snart slut. Jag har jamat ifrån att de absolut inte får flytta dit igen.


Alltså ännu en härlig dag, frånsett att Blogger skojat med oss ända från eftermiddagen, och nekat mig att komma in och skriva något här. Såna skämt gillar jag inte. Hoppas de slutat med de dumheterna nu.

Vi har ju fått en kattlucka till gamla altanen, som jag skrev häromdagen. Hittills ingen vidare succé. Piff, som är den enda som älskar att vara på altanen, vägrar att buffa nog hårt på luckan. Eller också är hon jättesmart. Matte försöker nämligen locka henne med godis, och till slut håller matte upp luckan litet, litet grand. Då kommer Piff! Ja, det är nog just smart som hon är. Kom jag på nu. 

Idag var det vår turdag!

Vi fick PAKET idag! Till 'Gustav, Piff å Puff' stod det utanpå. Det var från Hjulia, Smulan och Amanda! Piff kom först fram.

Hon undersökte det noga

Jag ville förstås också kolla. Mmmm, jag kände tydligt att det var något intressant där inne...

Jodå, helt säker var jag!

Matte delade ut bitar från ena påsen. Fast det bara är en helt vanlig tisdag. Sjöbogårdens lax och forell...Riktigt mumsmumsigt kan jag jama.

Fast som vanligt...påsarna är på tok FÖR SMÅ!

Piff och Puff sökte frenetiskt efter smulor. Jag visste av erfarenhet att det var lönlöst. Vem lämnar en smula av underbart godis??

Puff var ännu mera idog. Hon hoppade upp på bänken och hittade den tomma påsen. Som naturligtvis var just - tom...Vilken dag! Först mysig fest i natt hos Dui och Deco, och sedan paket med massor av godis! Nu har man det beviljat!