Slutfiskat

Det har varit en helg med hasselbusksväder! För första gången har jag legat där en litet längre stund. Annars måste jag medge att favoriten än så länge är växthuset. Ni skulle bara känna vilken behaglig värme det blir där inne så fort solen är framme!

En riktigt dålig sak har också hänt den här helgen. Jag kommer inte få äta vitfisk mer! Riktigt sorgligt. Vet inte vad som har hänt, men varje gång jag fått fisk under en tid har den kommit upp igen. Väldigt dumt, för jag är inte så hungrig på köttmaten. Jag borde äta nån påse mer varje dag, men det känner jag inte för?

Jag har visserligen blivit en rätt mycket mindre katt, men annars är jag precis som jag brukar. Håller ordning på hela Området, hälsar på hos grannarna och håller husse varm och masserad. 

Men det är tråkigt att fisken är slutserverad.


 

Felprioriterat!

Idag har jag tålmodigt hållit matte sällskap i vedboden. Först var det riktigt intressant. Hon plockade nämligen upp allt från den vita boxen där, och ställde det i olika påsar på golvet. Där fanns en hel del spännande att undersöka, kan jag berätta! Är helt övertygad om att en påse innehöll vitfisk. Skulle till och med kunna drista mig till att gissa på skrei, min absoluta favorit? Tyvärr var den väl förpackad, och dessutom iskall, så helt säker kan inte ens en kännare som jag vara. 

Somligt innehåll ägnade jag knappt något intresse, som bär och liknande. Konstigt nog fanns det berg av sånt. Förstår inte hur de tänker? Pyttelitet fisk och massor med bär?
Hur ofta gör inte människorna märkliga prioriteringar?


 

Mycket sova blir det

Jag förstår inte varför det är så här, men har nu accepterat att livet förändrats. Tydligen ska jag hädanefter vara inne? Försöker fördriva tiden bäst jag kan genom viss fönsterspaning, men mest genom att sova i min kartong. Idag förgylldes dock dagen för ett ögonblick, när jag förnam en ljuvlig doft när jag låg där och halvsov. Vitfisk!

Nu var gårdagens oförrätter glömda, så jag var snabbt på tassarna och nere på golvet. Men alltför fort var det gyllene ögonblicket förbi. 

Sååå långtråkigt det här livet är! Kan bara jama en sak om det: Mycket sova blir det.   

En ljuspunkt i alla fall

Den här helgen är rätt lätt sammanfattad:

Fredag: Ute hela dagen.

Helgläge

Lördag: Vilade hela dagen.
Söndag: Vilade hela dagen.

Jag blev helt lurad på den utlovade solen i helgen. Så här års är det ofta en nackdel att bo nära havet, för luften blir tjock av dimma. Inte skönt ett enda dugg. Men det började så bra, på fredagen. Var ute precis hela dagen. Åtminstone om växthuset räknas som ute? Efter en sån dag sov jag gott hela natten, klev faktiskt upp sist i familjen. Det var väl min inre radar som varnade för det råkalla som väntade?

Helgens enda ljuspunkt blev söndagsmiddagen, en ovanligt väl tilltagen portion vitfisk. Blev till och med hämtad till serveringen av husse! Jag låg och slappade i hans säng, och brydde mig inte om Puffs rop utifrån köket. Hon håller på sådär nästan jämt när matte står vid diskbänken, och oftast är det bara falska förhoppningar. Alltså låg jag lugnt kvar. Kvicknade förstås snabbt till när husse satt ner mig på golvet framför en tallrik med saftiga, ljuvliga bitar!

Ingen sol idag heller, så jag tar igen mig och hämtar krafter tills våren kommer på riktigt!


 

Fin helg med bra besked

Det här har varit en helg i min smak. Särskilt gårdagen, som var nästan som en "vanlig" dag, alltså en dag liknande dem jag minns från innan den hemska vintern kom. Arbetslusten pockade på, och jag utförde timslånga inspektioner i flera omgångar. Min glädje blev stor, när jag dessutom, efter ett längre arbetspass, blev serverad vitfisk till söndagsmiddag!

Och, apropå vitfisk, har jag mottagit ett meddelande från hotellet jag nyss bodde på. Personalen där har uppmärksammat mina tidigare beskrivna påpekanden beträffande maten. (Bland annat här) De kommer därför servera mig vitfisk vid nästa besök!! Jama om service och att lyssna på kunderna!

Det var minsann tur att jag passade på att vara ute i helgen, för idag har det varit rent eländigt igen. En massa blött och en massa blåst. Än är det nog en bit kvar till våren?

För tänk om...!

Jag vet inte hur många som känner till vad som kan hända på söndag morgon, om man har tur? Det vet jag! Om man ställer blankborstade skor vid ytterdörren på kvällen den 5:e december, och har varit snäll under året, kan tomten Nikolaus komma förbi morgonen efter och lägga något gott i skorna! 

Eftersom jag inte använder skor, måste jag få låna några. Och de ska förstås redan vara putsade, för det har jag ingen lust med. Men snäll, det har jag varit! 

Matte har berättat att det brukade ligga en godispåse i skorna när hon var barn. Säkert sånt där människogodis, som jag inte gillar? En påse med färsk vitfisk, det är vad jag hoppas på! Ska bli spännande att tassa till ytterdörren på söndag morgon!

Önskar er en härlig helg!

De tio bästa

Det här var de tio bästa jamen jag kom på efter långt funderande. Kanske instämmer du i några, men byter ut andra? Hur som helst önskar jag att du får en helg med så många bra jam som möjligt!

Min hemlighet är röjd

Nu kan jag inte hålla det hemligt längre. Trodde väl aldrig att husse och matte skulle hitta igen mitt extraknäck!? 

Det är nu många år sedan jag fick en förfrågan om att driva det här stället. Men, var det värt att sitta i luften minst tretton timmar? Knappast, även om fri tillgång till vitfisk och saftiga stekar utlovades. Att vara affischnamn och stå för det hela utåt, och därmed attrahera en ökande publik, det kunde jag däremot gå med på. Mot en rimlig avkastning på intäkterna, givetvis!

Att mina människor skulle råka passera förbi där var förstås en ytterst märklig slump. Kanske kommer de nu ana ett samband med fiskbilens regelbundna besök här, trots att de handlar så litet? Medan en försäljare uppehåller matte eller husse vid dörren, får jag min leverans snyggt levererad borta vid bilen. 

Hittills har jag hunnit forsla undan allt. På sommaren blir det kanske litet mycket att äta upp direkt. Det blir bättre nu, när det blir svalare. Hoppas nu bara att nästa leverans i slutet av november flyter på klanderfritt. Kanske är det ett litet suspekt sätt att förtjäna sin lön på, men vem kunde tro att min inkomstkälla skulle upptäckas?

Vilken oväntad present!

Först och främst, jag kan inte nog tacka alla som uppvaktade mig på min femtonårsdag! Det är fantastiskt att ha så många vänner, och kalaset blev förstås lyckat från början till slut! Jag tror att alla kom hem igen mätta, kanske med litet svullna tassar efter allt dansande, men framför allt nöjda och på gott humör. Rätt viktigt, eftersom det då är lättare att övervinna tröttheten dagen efter. De flesta hade ju sitt arbete att sköta då, precis som vanligt!

Själv fick jag två överraskningar tidigare under den dagen. Först fick jag vitfisk till lunch! En stor portion! Det var så längesedan, hade nästan glömt hur gott det var? Piff och Puff försökte nalla av mig, men matte körde bort dem.
Sedan kom husse och överraskade både matte och mig på kvällen!! Han hade sagt att han skulle komma på söndagskvällen, och så kom han helt plötsligt körande flera dagar för tidigt! Tror det var allra bästa födelsedagspresenten!

Resten av helgen blev lugn och avslappnad. Människorna höll sig hemma, och vi myste tillsammans på altanen. Om det finns en perfekt tillvaro, så är det nog ungefär så här den ser ut?

 

Det ena värre än det andra

Vet inte om jag måste sluta sitta med matte och läsa tidningen på förmiddagarna? Ena dagen får jag syn på en annons om en matskål det inte ska kunna dofta om, och nu har jag hittat en annan av samma kaliber. Nä, värre.

Ni vet säkert alla att det är årets viktigaste helg, den som kommer. Det är då vi ska firas allihop. Som jag har förstått det, ska våra människor då servera oss alla läckerheter vi beställer, avsätta tid för extragos, lekar och samvaro. Med andra jam, det är vår egen helg. 

Därför blir man förstås glad, när man hittar en stor annons i tidningen "Fira kattens dag med oss!". Man studerar intresserat annonsen, för att få veta vart man ska bege sig för att få i sig litet vitfisk, räkor och annat smått och gott? Och jodå, visst handlar det om mat. Men alla tankar på ett eventuellt deltagande får ett abrupt slut, när man fortsätter läsandet. "De 14 första kunderna som handlar minst 3,5 kg kattmat får.." Ja, vad tror ni? Ett kilo strömming? En skön sovfilt? Ett klätterträd? Nä, håll i morrhåren: En kattbur!!!

Vad är detta för en miserabel present på kattens dag? Man häpnar! Jag har uttryckligen förbjudit matte att åka på det "firandet". Hemskt gärna vill jag bli uppvaktad i helgen, men då ska det vara på mina villkor!

Mår rätt bra

Jag ser att många är oroliga för mig, det är snällt av er! Först och främst, jag har inte kräkts något idag. 

I morse var jag litet olydig. Eller smart, enligt mitt sätt att se det. För när husse skulle gå och hämta tidningen, passade jag på att tassa ut, jag med. "Smet" kallade husse det, märkligt nog? Jag, som längtat ut så! När jag fått kontrollera det viktigaste, kom jag in igen helt frivilligt. Nu har här upprättats en slags sluss, så det är nog kört med utetassandet.  Tyvärr, för jag har hört ryktas att Inkräktaren varit synlig här igen. Hoppas han inte får för sig saker och ting. Som att hans område utökats på något sätt.

Låg på diskbänken

Där uppe är den!

Jag mår väl skapligt, men matlusten är inte som vanligt. Husse åkte och köpte litet vitfisk till mig. När den var kokt fick jag smaka. Spadet var godast, men några fiskbitar slank också ner. Det var bra att spadet smakade mums, för då slapp jag få vatten sprutat in i munnen. Matte har hållit på och sprutat mig, så det har blivit alldeles blött i pälsen.

Nu har jag mest sovit i eftermiddag. Snart ska det serveras mera vitfisk. Den absolut bästa medicin som finns!

All medicin ska smaka så här!

Hoppas ni får en fin helg allihopa! Och om jag skulle bli sämre på något vis ska ni få veta det. Förresten tackar matte och jag för alla kommentarer. Vi har litet svårt att hinna svara alla just nu. Men ni ska veta att vi läser förstås alla, och tassar runt och kollar vad ni haft för er också, även om vi inte hinner skriva hos alla!

Oväntat uppbrott

Jag är hemma igen. Matte och husse kom och hämtade mig på kvällen, för jag har inte mått så bra idag. Har kräkts, och det har varit blod i. Men nu har jag ätit några tuggor blötmat, och det var gott. Om jag inte kräks mer i natt, har matte lovat mig kokt vitfisk i morgon. Hoppas det blir så. Det var eeevigheter jag fick vitfisk.


Ni har ju fått veta litet om mitt jobb. Första natten var inget vidare, längtade hem ordentligt. Men sedan blev det bara bättre och bättre. Mest tyckte jag om den korta människan. Helst av allt ville jag ligga och vila på honom. Och han fick vila på mig. Vi tyckte jamarmycket om varann. Fick just veta att han gått och letat och letat efter mig i kväll. Vad dumt att jag skulle bli sjuk.


Men det är skönt att vara hemma också. Fast retligt att jag inte får tassa ut och kolla vad som hänt där ute. Först tyckte jag att matte och husse var jättedumma som inte släppte ut mig, men nu känner jag att jag är rätt trött. Sovfåtöljen står och väntar. Nu tassar jag dit.

 

Hur skulle det vara?

Ibland kan man ju tänka som så, att det vore allt perfekt att få leverkorv och vitfisk till mat varje dag, och dentisar och stickisar som litet extra godis däremellan. Allt det gottaste, och alltid.

Men när skulle det då bli fest? Jag skulle vilja jama en lovsång till vardagen. Alla de helt vanliga dagarna, när ingenting särskilt händer. Dagarna man inte minns. De flesta i livet. En del människor kallar dem för tråkiga. Det förstår jag inte? Jag tycker de är sköna. Men när livet emellanåt bjuder till fest ska man förstås passa på, delta i kalaset och njuta allt vad man kan. Det är tur att vardagen finns, så man kan uppleva skillnaden.

Idag är det fredag. Ofta innebär det att våra människor är litet extra glada, och delar med sig av den glädjen till oss. Man får sig en extra godbit tilldelad på kvällskvisten. Det är härligt att ha något att se fram emot!
Önskar er alla en skön sensommarhelg, och att den utlovade solen verkligen kommer värma oss!
Vi tassas igen på måndag!

I

Har ni hört något så korkat??

Jag har hört ryktet ett tag, men inte kunnat tro att något så förfärligt skulle kunna hända här. Min fiskaffär har stängt idag! Och kommer aldrig mer öppna! Hur kan de göra så, när de vet att en husse ofta kommit in och handlat vitfisk till sina behövande katter? Jag förstår ingenting? Hur har de nu tänkt att dessa katter ska kunna få sitt helggodis? 

Och vet ni varför fiskaffären har stängt? Nä, hur skulle ni kunna veta det? Det är av ett så konstigt skäl, att jag allvarligt börjar ifrågasätta människors intelligens? Åtminstone vissas. Den som äger huset ska göra lägenheter där. Det är okej. Katter behöver någonstans att bo. Men fiskaffären ska inte bli bostad. Och nu kommer det: Ägaren tror inte att människor vill ha en fiskaffär i huset!!! VA??!! Har ni hört något så korkat? Vad kan vara bättre än att ha nära till en fiskaffär? Jag bara frågar?

Nu har vi fått vår sista fiskfest från favoritaffären. Varsin rejäl portion spätta. Ja, åtminstone påstod matte att den var rejäl. Min var som vanligt alldeles för snålt tilltagen. Men det fixade jag till.

Spätta, det var för jamarns smaskens...varför får jag alltid för litet?

Men det ordnar sig ser jag...här finns det mer...ursäkta, Puff...djungelns lag råder...

Vad är det här för dum nyordning?

Det har varit litet konstigt här några dagar. Allt började med att Puff mitt i natten började springa på lådan hela tiden. Och så spydde hon några högar, en på varje badrumsmatta. Både Piff och jag vaknade givetvis, och undrade vad hon höll på med? Till och med matte var uppe, fast jag minsann aldrig brukar kunna få liv i henne vid den tidpunkten. Ändå kan jag ha nog så viktiga ärenden, till exempel tassa ut.

På morgonen började någon slags nyordning här. Det viktigaste: Min matskål försvann! Visserligen hittade jag den sedan på altanen, men ändå. Jag är van att min matskål står där min matskål ska stå. Gärna en extra på altanen, men att se min matskålsplats helt tom var inget vidare. Låååång väntan där hade ingen effekt.

Vidare har matte infört någon slags sluss-system. Det verkar som om det är olika sittningar som gäller för måltiderna? Rätt som det är, kan jag genom dörren höra det omisskännliga ljudet av katt som äter vitfisk! När det smaskats både länge och väl kommer sedan Puff ut, och slickar sig om munnen. Sedan kan dörren stängas för henne, och jag får äta. Ibland både Piff och jag. Då får vi dela en påse blötmat. Fast jag har nog sett att hon får mera sås än jag. Mycket fuskigt! Bara för att hon är hård i magen. Hon kan väl dricka vatten, som alla andra katter? För övrigt undrar jag när någon ska börja sälja påsar med bara sås? Det är ju ändå den som är godast!

De' måste va' min lyckodag...här hittar man övergiven vitfisk bara sådär!

Måste va' slussvakten som missat något?

Har jag gärna överseende med!

Nu har visst Puff lugnat ner sig något med sitt lådspringande, så jag hoppas verkligen, att min matskål snart återvänder till rätta plats. Jag vill ha allt som vanligt igen!

Husse är bäst!

Trots en massa regn har det varit en bra dag. Min husse kom tillbaka, och mjukmagen hade han med sig! Njöt i fulla drag av att äntligen på sätta klorna i....massera honom ordentligt. Och det är inte bara hussemassagen som förgyllt min dag! Nästan det allra första husse gjorde när han kom hem, var att åka till fiskaffären. Jag kände ju direkt han kom tillbaka med påsen, att den innehöll ljuvligheter. Dumt nog plockades allt in i kylskåpet med en gång. Jag hade väldigt svårt att slita mig från köket. Tassade fram och tillbaka, markerande att jag hade begripit vad de försökt gömma i kylskåpet. 

Hela eftermiddagen gick utan att godsakerna togs fram. Till slut gav jag upp, jamade 'ut' (jodå, de förstod), och tassade ut i ösregnet. Inte kunde de väl sedan neka en blöt och frusen kisse litet vitfisk? Helt rätt uträknat av mig, för när jag kom in, gjorde husse i ordning tre tallrikar med vitfisk. Och den största portionen till den stiligaste katten, förstås!

Kan ni tänka er det?

De' e' så skönt i solen, matte...

Men när du öppnar dörren kommer jag såklart!

Inte för att jag hade något ärende där inne, och jag ville därför ganska omgående ut igen. Men det hade ju kunnat stå en stor skål med vitfisk vid min matplats. Det är dumt att chansa. Då hade förstås Puff käkat upp alltihopa, om jag inte kommit in. Nu var det naturligtvis sorgligt tomt på vitfiskskålar där inne. Bara de gamla vanliga torra kulorna radade upp sig längs matskålskanten.

Igår började jag fundera på skällisar. Tänk att deras mattar och hussar måste gå särskilda kurser för att de ska kunna uppföra sig ordentligt! Och skällisarna finner sig i det? Kan ni tänka er en kurs, där vi skulle gå runt i en ring och lära oss att sitta och ligga på kommando? Jag blir alldeles matt av bara tanken! För dem går allt ut på att vara så mesiga och lydiga som möjligt. Då är de "duktiga"?
Det är då en jamrans tur att man är född till katt!