Dags för trevligheter

Den här helgen brukar min matte vara på ovanligt gott humör. Hon gillar att få plocka fram saker från de där lådorna, som annars står undangömda högt i ett skåp. Och vi katter håller helt med! Vårt hem blir mycket mer spännande och stimulerande! 

Önskar att ni alla från en riktigt fin myshelg!

Bus? Inget för mig!

Igår berättade jag om den busige katten jag skickade in i mitt hus, med sorgligt resultat. Själv gör jag aldrig något bus numera!

För länge sedan kunde jag någon enstaka gång hoppa upp på ett förbjudet bord. Alltså, människorna rubricerade det som bus. Men egentligen var det mitt påjamande av något fel i

regelverket. Att våra människor ibland gör felaktiga beslut och val har vi väl alla erfarenhet av? Att sätta mig mitt på det bordet, stadigt stirrande på människan, tyckte jag var ett hyfsat sätt att berätta min åsikt. 

När man har fel, måste man kunna erkänna det. Det var ingen bra metod att bords-protestera! Fick inte alls avsedd effekt. Människorna bara skrattade åt mig! Så jag slutade hoppa upp på det där bordet.

Vad gör jag i stället, undrar ni? Sanningen är att jag uppfostrat mina människor så väl, att det sällan behövs protestaktioner. Det har tagit tid, men idag är deras kunskapsnivå på den nivå man kan hoppas på. Man kan ju inte förvänta sig att de ska kunna tänka som en katt! 


   

Vad hände? Varning för otäck bild (tycker jag)

Igår kväll struntade jag i att komma in. Skickade in en annan katt i stället. Väldigt lik mig, så matte anade inget. Ni kan inte tro vad han hittade på?! Var inne i skåp, hoppade upp i tvättstället, undersökte toaletten...alla möjliga saker jag aldrig brukar göra! Han inspekterade rummen i hela huset, och tassade till saker litet här och där. Uppförde sig inte alls som jag jamat åt honom att göra!

Matte plockade fram kameran, för hon tänkte ta en skojig bild på den där katten. Men det blev något helt annat! För katten upptäckte Puff sittande på en byrå. Och kan ni tänka er vad han gjorde??? Anföll henne!!! Hur kan man vara så dum? För att jama det milt.

På sängen alldeles bredvid låg Piff, och givetvis kom hon genast störtande för att rädda sin syster! Och ja, ni vet hur det brukar sluta när jag råkar göra något oförsiktigt med någon av dem? Samma öde rönte förstås den här katten.

Väs! Skrik! Fräs! Klös! Grrr!

 

"Vad hände?" undrar den stackars katten

Hädanefter ska jag komma in själv i stället. Det här blev ju ingen succé, precis.

Säsongsöppet!

Det finns faktiskt ytterligare en fördel med kyla, förutom

Tyvärr helt tomt i restaurangen just nu

den att fästingarna går i ide. Min fågelrestaurang har öppnat för säsongen! Där kan man välja bland alla möjliga sorters fjäderkotletter. Det fiffiga är att kotletterna först göder sig själva i automater där ovanför. Sedan hoppar de ner på marken, och ingår därmed i min meny!

Tyvärr är bästa vägen till restaurangen fortfarande spärrad, den genom rhododendronbusken. Det tycker jag är dumt, för det var så praktiskt att kunna sitta där inne och i lugn och ro kunna välja ut lämplig mat utan att själv synas. Nu

Men...kom där en gäst i alla fall???

får jag lita på min snabbhet på ett annat sätt, och det är mycket svårare. De rackarna har ju inte riktigt insett sin roll i näringskedjan? Min, alltså...

Klo i ögat

Väldigt vad litet uteliv det blir nu för tiden? Det går ju inte att göra något vettigt när tassarna stelnar till i kylan! Ändå ska jag inte klaga, påstår matte, för "det är faktiskt plusgrader". Men det tvivlar jag på? Min tass-termometer avger åtminstone ett annat besked!

I lördags försvann både matte och husse och var borta hela dagen. De hjälpte minisen och hans människor att städa ur ett hus. Det huset, där jag en gång för länge sedan var anställd som musjägare i några dagar. Nu har de flyttat till ett annat hus, utan möss, så det blir nog ingen mer anställning.

I morse tassade jag åter av husse, för sjuhundradefemtioelfte gången. Som vanligt är det norra landet, och det där "jobbet" som lockar. Så nu blir det till att få liv i matte igen på morgnarna. Husse och jag har mer gemensamma morgonvanor. Men jag kan ju tekniken att få upp matte vid det här laget. Klo i ögat är osvikligt!

 

 

Ett försök

Nu har jag tillverkat hundrasjuttiofemton kom-ihåglappar att sättas upp runt om i mitt hus. Har nämligen tänkt mig få en riktigt god helg! 

Eftersom det här med snålheten vad det gäller godisinköp/-tilldelning ständigt verkar vara något där åsikterna skiljer sig mellan oss och våra människor, vill jag dela med mig av denna idé.  Ska bli spännande att se effekten!

Önskar er alla där ute en härligt mysig helg!

 

Finns det nån?

Hur länge ska jag nu behöva sitta?

Efter mat får jag visst i stjärnorna titta?

Eller finns det nån som ser mig här
och kan lösa min situation så prekär?

Positivt bo på hotell?

Vi tre katter bodde ju på hotell flera veckor för inte så länge sedan. Under mitt långa liv har jag hunnit med rätt många sådana vistelser, även om jag aldrig bott så lyxigt som den senaste gången. När jag återvänt hem efter dessa övernattningar, har jag alltid fortsatt mitt liv precis som vanligt. Inte minsta skiftning i min karaktär har kunnat skönjas.

Jag har ju två kattfröknar som inneboende, ett känt faktum för tidigare läsare. Att jag skriver "inneboende" beror på att de flyttade hit långt efter mig. (Ändå tar de sig ibland friheter vida utöver vad som passar sig, vilket förorsakat mig en hel del lidande.)

Hur som helst, med fröken Puff har efter jamade hotellvistelse hänt något? Hon vågar saker hon tidigare avstått! Som att tassa ut på altanen. Inte ens om matte öppnade dörren tordes hon kliva ut mer än någon enstaka gång. Nu, när hon kom hem från hotellet, skyndade hon sig direkt till kattluckan mot altanen och tassade ut! Och har så fortsatt. Men det är inte nog med det. Än märkligare saker har hänt.

Puff har hälsat nos mot nos på mig! För första gången någonsin! Jag kände mig litet osäker i situationen, och satt alldeles stilla. Skulle ju vara väldigt skönt om hon slutade vara så misstänksam mot och rädd för mig. Kanske måste jag boka in henne för några extra veckors hotellboende?

Mitt starkaste protestjam!

Nu måste jag lägga in mitt allra starkaste protestjam! Ni kan aldrig tro vad jag utsatts för?!

De som följt mig en tid vet att det i mitt kök finns ett monsterskåp. Med detta menas inte ett enormt stort skåp, utan ett innehållande ett monster. Eller åtminstone ett jaktbyte av något slag. Om detta faktum är vi alla tre katter totalt eniga, även om jag är den som flitigast utövar tillsynen där.

Nu hade det gått ovanligt lång tid utan denna tillsyn, så jag hoppade in där, trots att skåpet var belamrat med skräp precis överallt. Att jag kunde klämma in min ståtliga kropp och komma förbi allt var en bedrift! Det är just att kliva över det första som är det svåra, för skåpet är smalt. Men det är också långt! Så långt, att det går in långt bakom spisen, och där inne vill människorna inte ställa prylar, eftersom de inte når dit. Naturligtvis är det just det utrymmet som hägrar!

När jag som bäst höll på med min inspektion där inne hörde

Precis utsläppt arg katt

jag en smäll. Dörren stängdes! Jag avvaktade en stund, men försökte sedan påkalla uppmärksamheten. Att låta kastruller slå mot varandra hörs. Kan man tycka. Och jodå, matte gick in i vardagsrummet och undrade om Puff, som stod uppe på soffkanten, vält ner något? 

Sedan gick en lång tid. Jag är ju en mycket tålmodig katt, van vid väntan, så jag avvaktade. Till slut tyckte jag ändå att nog fick vara nog, och ställde till med ett rejält brak där inne i mörkret. Då, äntligen, reagerade matte. "Är det nån som är instängd?" frågade hon husse, och strax efteråt öppnades dörren. 

Som jag redan jamat, är hyllorna där helt nerskräpade, så det tog en liten stund för mig att knixa mig ut. Jag visade med några väl valda jam vad jag ansåg om behandlingen jag utsatts för. Förutsätter att detta övergrepp aldrig ska upprepas! 

Vad hände med dagen?

Trots att mina människor försvann med bilen nästan hela lördagen, är jag ganska tillfreds med min helg. Innan de for öppnades mitt växthus! Inte nog med det, jag hittade min matskål där! Självklart gjorde jag en snabb besiktning direkt dörren öppnades, men tassade rätt snart ut igen. Det var nämligen riktigt varmt och skönt i luften.

Härligt väder var det igår också, så nog var jag ute en hel del. Men ändå blir det inte de där riktigt långa dagsverkena som jag avverkat tidigare? Efter några timmar är jag nöjd på utelivet. I stället värmer jag upp husses säng. Kan det finnas något invändigt relä i kroppen som slår till så här års? Som tvingar en att vila mer? Det är härligt med jakt och patruller, men väldigt skönt att kura ihop och ta det lugnt också!

Den här dagen har varit en konstig sådan, för den tog sig liksom aldrig? Det började bli litet dag på morgonen, men sedan hände inget mer? Och vid tre upphörde försöken visst, för nu är det kolsvart igen. Ytterligare en sovdag att lägga till handlingarna.  

Svarta tavlan

Somligt skulle man önska aldrig behövde stå på svarta tavlan. Men det här måste nog stå rätt länge.

Hoppas ni alla får en fin helg i novembermörket!


 

Något positivt finns det

Det börjar bli kallt om tassarna nu. Snart behöver jag nog inte den gula medaljongen om halsen. Den, som ska göra att fästingar inte gillar mig. Nu har jag haft den på mig sedan mitten av maj, och kan konstatera, att antingen hjälper den minst lika bra som de medel man sprutar i nacken på mig, eller också har det varit väldigt få fästingar här. 

Innan jag började med medaljongen hade jag tre fästingar på mig på kort tid, trots att jag var "sprutad". Fram till min hotellvistelse har jag varit helt utan "sprut", och har haft cirka tio fästingar på mig på fem månader. (På hotellet skulle utekatter vara behandlade, så jag fick en dos i nacken innan.)

Fungerar? Bara bluff? Inte vet jag! Men ett vet jag, att det enda positiva med kyla under tassarna är att jag slipper de där hemska angriparna!



  

Nerbladad

Jag blev mycket lycklig när jag hittade dörren till växthuset öppen! Äntligen! Det var faktiskt väldigt länge sedan jag kunde komma in där. Dag som natt har jag bara mötts av en stängd dörr?

Desto underbarare att få komma in där nu, och upptäcka att allt var som precis vanligt. Förutom att matte fått Stora Klippsjukan! Hon klippte och klippte bland vindruvsbladen, och det bara dråsade ner stora, gula blad. Bland annat på en stackars katt, som försökte uppnå en stunds vila i sin

favoritstol. Samme katt, som dessutom är ägare av nämnda växthus! 

Ni gissar säkert att det var jag som blev nerbladad? Stolt kan jag dock meddela, att jag inte tog någon som helst notis om det som skedde! Jag fortsatte att njuta av att ligga där på min lilla värmedyna, utan att ens öppna ögonen. Där låg jag kvar långt efter att matte avslutat klipperiet och gått in i huset.

Dessvärre tror jag det är kört med fri tillgång till växthuset nu, för det har kommit in nytt golv och plast på väggarna där. Det brukar innebära, att dörren öppnas endast soliga dagar. Egentligen sörjer jag inte så mycket, för de andra dagarna är det inte så värst skönt där inne ändå. 

Mitt udda intresse

Kolla vad jag hittade igår! Sol! Inte var den särskilt varm, men nog är det ändå något visst med att få sola pälsen?

Jag låg där och njöt, när matte kom ut för att hänga tvätt. Det är något jag gillar. Tvätthängning. Så jag skyndade mig bort från vedboden och fram till tvättkorgen. Nosade rutinerat igenom innehållet, och satte mig sedan för att följa själva häng-proceduren. Kanske är detta ett aningen udda intresse hos mig? Har aldrig hört talas om någon annan hänga-tvätt-intresserad katt, men det är å andra sidan kanske inte något man jamar ut heller?

Hur som helst är jag glad över stunden i solen på vedbodstrappan, för idag skulle bara en riktig självplågare ligga där! 

En hemma-helg igen!

Första helgen hemma efter min hotellvistelse. Tyvärr har vädret inte varit särskilt arbetsvänligt, men jag har försökt utnyttja stunderna av uppehåll så gott jag kunnat. Det var ganska stor oreda på Mitt Område, måste jag jama. Litet varstans hittade jag saker, som inte befunnit sig där tidigare.

Bordet, som jag gärna ligger på, till exempel, hade lagt sig upp och ner på ett helt annat ställe? Ingen mening alls att lägga sig där nu. Man kom ju upp bara någon centimeter. Och blomkrukor, som drällde både här och där. Allt måste givetvis undersökas, och den nya platsen godkännas. Dessvärre var mycket jobb helt i onödan, för sedan kom matte och flyttade på det mesta.

Igår, på söndagen, kom en stor del av mina människor för att hälsa på mig. Måste erkänna, att jag denna gång inte gav dem så mycket tid. De ville mest vara inne, men det ville inte jag. Det började äntligen bli litet bättre väder, så arbetet kallade. Men litet gos hann jag med att dela ut i alla fall! Jag tror de var rätt nöjda med besöket ändå. Allt kan ju inte hänga på mig? Matte och husse får också ta sitt ansvar.  

 

Ljusglasögon!

Men vi kan ju alltid hoppas på någon sol i helgen! Önskar er alla en riktigt skön sådan!

Hemma igen!

Men vad ser jag ???

Jag är hemma!!!

Visst är jag?

Jo, där är min rhododendron...

Hej då buren! Inte för att jag gillar dig, men du är i alla fall MIN!

Oj, oj, oj! Var ska jag börja?? Hela Mitt Område ligger okontrollerat! Nu har jag att göra!

Hej på er! Nu är jag tillbaka! Efter flera veckors semester från allt arbete, var det givetvis härligt att få komma hem och sätta igång igen. Förstår inte hur det kan hända så mycket på ett område på några veckor? Först sprang jag bara runt ganska ostrukturerat, visste inte riktigt hur jag skulle tackla alla nya dofter som slog emot mig? Och det såg inte alls ut som när jag lämnade det? 

På hotellet tog jag det, som jamat, väldigt lugnt. Vad kan man annat göra när det är "all inclusive" och full rumsservice? Det var bara att vänta på uppassning och få maten serverad. Gos ingick till matserveringen. Hotellvärdinnan påstod att det nästan var svårt att servera mig mat, för att jag gosade så mycket, men som gäst ansåg jag mig förstås ha rätt till en stor portion av både det ena och andra. För man blir hungrig av hotellboende, det kan jag intyga! 

Det var skönt med eget rum. Piff och Puff kamperade ihop en bit bort. Tyvärr hann de visst glömma min existens, för när jag kom in i mitt hus efter flera timmars idogt arbete på Området, möttes jag av Stora Väs- och Fräskommittén. Höll på att vända på tassen och fortsätta jobbet där ute, men kommittén upplöstes hastigt av matte, så jag vågade   det var bara att fortsätta in. Vem bryr sig om de där två???

Säkert kommer det ta några dagar att gå igenom allt. Mitt Område är ju relativt omfattande så här års. Men det känns skönt att få vara verksam igen. Vila är nog bra, och bäst i korta perioder!