Liten helgrapport

Efter det ganska jobbiga besöket hos vettisen i torsdags, har det varit skönt att kunna slappa ute i det härliga vädret i helgen. Det har verkligen varit perfekt avkopplingstemperatur, lagom varmt både i solen och i växthuset.  Och lugnt har det varit runt omkring. Inga grannar har synts till. Inte heller någon som vill köpa huset mitt emot. Har därför ostörd kunnat utföra mina inspektioner. Men mest har jag varit hemma. Med ålderns rätt tar jag det litet lugnare nu.

Jag har fått ett nytt halsband. Det ska se till att jag slipper fästingar. Hoppas det hjälper, för jag har haft många på mig den senaste månaden. En gång blev jag faktiskt litet gramse på matte när hon skulle ta bort den. Det är inte ofta jag visar humör, men det gjorde ju så ont när hon höll på! Även för mig finns en gräns för tålamodet. Sprut i nacken ska jag visst få slippa i fortsättningen. Vettisen sa att halsbandet är lika bra, men ofarligt för mig. Hoppas hon har rätt!

Inga problem

När det har varit så ljuvligt, som det varit nu en tid, beger jag mig iväg på morgonen, och sedan kommer jag inte hem igen förrän till kvällen. Mina människor undrar var jag håller hus hela dagen? Men jag jamar varken fågel, fisk eller mitt emellan. Inte ens när det bränns röjer jag min position. 

Alltså har jag varit tämligen osynlig den här helgen. Men idag blev jag nödgad att ändra rutinerna. Regn i pälsen gör det enkelt att ge upp principer. Förresten var det inte bara regn jag hade i pälsen när jag kom in, en loppa passade också på. Efter litet besvär förpassades den till lopphimlen, medan jag lugnt satt och väntade på att bli färdigkammad. Efter en lång sommar har jag lärt mig att detta är något som bara måste accepteras, kamning alltså. Och eftersom jag är en ovanligt tålmodig och lugn katt är det faktiskt inga problem.



 

Vad hände med dagen?

Trots att mina människor försvann med bilen nästan hela lördagen, är jag ganska tillfreds med min helg. Innan de for öppnades mitt växthus! Inte nog med det, jag hittade min matskål där! Självklart gjorde jag en snabb besiktning direkt dörren öppnades, men tassade rätt snart ut igen. Det var nämligen riktigt varmt och skönt i luften.

Härligt väder var det igår också, så nog var jag ute en hel del. Men ändå blir det inte de där riktigt långa dagsverkena som jag avverkat tidigare? Efter några timmar är jag nöjd på utelivet. I stället värmer jag upp husses säng. Kan det finnas något invändigt relä i kroppen som slår till så här års? Som tvingar en att vila mer? Det är härligt med jakt och patruller, men väldigt skönt att kura ihop och ta det lugnt också!

Den här dagen har varit en konstig sådan, för den tog sig liksom aldrig? Det började bli litet dag på morgonen, men sedan hände inget mer? Och vid tre upphörde försöken visst, för nu är det kolsvart igen. Ytterligare en sovdag att lägga till handlingarna.  

Rädd för mig?

Den här helgen har det varit extra skönt att kunna vara ute. Där inne har det nämligen pågått städning. Så fort det ska komma gäster, är detta visst ett nödvändigt göromål? Nu har det inte stört mig, jag har ju haft mitt att sköta utomhus.

Men kan det bli litet annorlunda inne i mitt hus de närmaste dagarna, fram till torsdag. En av gästerna är nämligen litet rädd för katter. Det blir en ovan situation för mig, som gärna buffar och är social mot människor. Nu kommer jag säkert ha fullt upp med inspektioner och annat där ute, så det blir nog inte att vi träffas så mycket.

Jag är, som jamat, mest ute. Måste förstås in och kolla ibland om det ska finnas något nytt och spännande i matskålen. Tyvärr inträffar det väldigt sällan, så visiterna blir mycket korta. In, kolla skålen, vända på tassen, ut. Och inget blött har det kommit i pälsen på länge. Inte på gräset heller, för den delen, så man kan slå sig ner och njuta överallt. Jag skulle gott kunna tänka mig att alltid ha det så här!