Rädd för mig?

Den här helgen har det varit extra skönt att kunna vara ute. Där inne har det nämligen pågått städning. Så fort det ska komma gäster, är detta visst ett nödvändigt göromål? Nu har det inte stört mig, jag har ju haft mitt att sköta utomhus.

Men kan det bli litet annorlunda inne i mitt hus de närmaste dagarna, fram till torsdag. En av gästerna är nämligen litet rädd för katter. Det blir en ovan situation för mig, som gärna buffar och är social mot människor. Nu kommer jag säkert ha fullt upp med inspektioner och annat där ute, så det blir nog inte att vi träffas så mycket.

Jag är, som jamat, mest ute. Måste förstås in och kolla ibland om det ska finnas något nytt och spännande i matskålen. Tyvärr inträffar det väldigt sällan, så visiterna blir mycket korta. In, kolla skålen, vända på tassen, ut. Och inget blött har det kommit i pälsen på länge. Inte på gräset heller, för den delen, så man kan slå sig ner och njuta överallt. Jag skulle gott kunna tänka mig att alltid ha det så här!