Godnatt, växthuset

Jahajam, så var det godnatt, växthuset. Noga tittade jag på när husse bar ut allting därifrån i morse, och passade

Nu är vi allt värda litet vila efter allt slit, husse!

förstås samtidigt på att undersöka några hörn som tidigare varit svåråtkomliga. När det var helt tomt där inne bar han in stora vita block och lade på golvet. Begriper inte varför de alls plockas ut därifrån? Jämför bara: Ligga på stengolv eller ligga på mjukt golv som känns varmt? 

Visserligen är dörren dit in alltid stängd nu, men ibland brukar matte gå dit, och då gäller det att passa på. Och det är just golvet som gör det! Ibland brukar jag få ligga där en stund. Man kan ju alltid låtsas att det är sommar i värmen från fläkten!

Efter golvet kom en massa plast på väggarna och i taket, men det intresserade mig mindre. Lät honom därför slutföra arbetet på egen hand, och tassade iväg på egna uppdrag.


 

Nerbladad

Jag blev mycket lycklig när jag hittade dörren till växthuset öppen! Äntligen! Det var faktiskt väldigt länge sedan jag kunde komma in där. Dag som natt har jag bara mötts av en stängd dörr?

Desto underbarare att få komma in där nu, och upptäcka att allt var som precis vanligt. Förutom att matte fått Stora Klippsjukan! Hon klippte och klippte bland vindruvsbladen, och det bara dråsade ner stora, gula blad. Bland annat på en stackars katt, som försökte uppnå en stunds vila i sin

favoritstol. Samme katt, som dessutom är ägare av nämnda växthus! 

Ni gissar säkert att det var jag som blev nerbladad? Stolt kan jag dock meddela, att jag inte tog någon som helst notis om det som skedde! Jag fortsatte att njuta av att ligga där på min lilla värmedyna, utan att ens öppna ögonen. Där låg jag kvar långt efter att matte avslutat klipperiet och gått in i huset.

Dessvärre tror jag det är kört med fri tillgång till växthuset nu, för det har kommit in nytt golv och plast på väggarna där. Det brukar innebära, att dörren öppnas endast soliga dagar. Egentligen sörjer jag inte så mycket, för de andra dagarna är det inte så värst skönt där inne ändå. 

Vilken lördag!

Först och främst vill jag tacka Maurice och Kajsa för den kuliga och gulliga awarden jag fick i förra veckan! Jag lägger den i min speciella uppskattnings-ask. Det är bra att ha en sån att kunna kika i emellanåt. Alla mina vänner har så fina och söta bloggar. Skickar därför awarden vidare till precis allihopa. Ni delar alla med er av era erfarenheter, var och en på sitt fina och kattliga sätt!

Den här helgen har varit speciell, särskilt lördagen. Tänk att just jag skulle få uppleva den varmaste dagen så här års någonsin! Åtminstone som man vet nu. Nästan tjugo grader. Så var jag också ute precis hela dagen. Fick dessutom besök. Minisen var här med sina människor. Och så kom några andra som tillhör min familj. Både de, matte och jag jobbade i växthuset rätt länge. Matte klippte och klippte, så det blev nästan kalt där inne. Sedan satte de andra upp plast överallt runt väggar och tak. Och så fick jag ett väldigt skönt golv, som liksom blir varmt när man ligger på det.  Förstår inte varför de plockar alls bort det?

Nu är det mer vanlig vardag igen. Mina människor har varit borta en stor del av dagen. Det är inte lika varmt i pälsen längre, men helt acceptabelt för utearbete ändå. Har förstått att bistrare tider väntar snart. 
 

Matte skjuter vilt och stänger in mig

Ja, det var igår som matte uppförde sig märkligt. Hon gick ut i växthuset, och min vana trogen följde jag med som hjälp och sällskap. Noterade snabbt att hon fortfarande inte städat undan skräp på bordet. Jag kunde bara med yttersta möda hitta plats för tassarna. Sätta sig var inte att tänka på. Hoppade ner på golvet igen. Knappt hade jag landat, innan matte började beskjuta mig. Jo, det är sant! När hon drog i plast i taket, kom det svarta projektiler farande. Med stor precision lyckades flera av dessa pricka in mig. Fann det tryggast att ta betäckning under bordet. 

När det gått en stund upphörde bombardemanget. På väggarna kunde matte plocka ner plasten utan att bli våldsam. Det var då jag upptäckte en annan sak. Jag var instängd! Hela dörröppningen var barrikaderad av plast! Högen var omöjlig att forcera, upptäckte jag efter några försök. Nåjam, det var varmt och skönt, och matte delade ju instängdheten med mig. Gjorde det enda rätta, lade mig utsträckt att sova i solen.

Efter ett bra tag uppenbarade sig räddningen utifrån, i form av min favoritgäst. Resolut bar hon iväg allt, bit för bit, och jag tassade lyckligt ut i friheten igen.

För övrigt har det varit en härlig helg. Bra arbetsväder, så det har blivit mer än heltid ute. Och att min gäst är kvar, är ett stort plus. Jag gör allt jag kan för att hon ska trivas. Ser till att hon inte känner sig ensam på nätterna. Hade hon inte haft en katt hon måste åka hem till, hade jag bett henne flytta hit.