Fästingrekord

Jag är en godmodig typ med stort tålamod, men nu börjar det naggas i kanten. Enligt min mening råder det kamningshysteri i mitt hus! Åtminstone vad mig anbelangar. 

Matte säger att hon aldrig sett så många fästingar på mig förut? Jag hinner knappt sätta tassen utanför dörren innan de tydligen hoppar på mig? En hade dessutom haft det dåliga omdömet att gömma sig och suga sig fast på min haka. Stor och full av mitt blod fick den sitt straff, dömd till omedelbar kremering.

När jag nu accepterat sprut i nacken (motvilligt) och en medaljong hängande om halsen, (som fastnar i matskålen ibland), kan jag tycka att fästingarna skulle vara smarta nog att välja ett annat byte? Nu börjar jag i alla fall sätta tidsgränser för kamningarna. En minut ungefär tycker jag är lagom. Ska ju ändå snart ut igen. Och sen är det dags för nästa kamning. Och nästa...och nästa... 

Traktens mest välkammade?

 

Kontrollstation 1

Nu är det slut på att efter genomfört utejobb bara tassa in i sitt hus för en matbit. Först ska jag passera kontrollstationen, det vill jama noggrann kamning på kontorsstolen. Varenda gång jag kommer in!

Inte för att jag har så stora invändningar, kan till och med vara skönt en liten stund, men bara en liten. Oftast blir jag ändå otålig, för det var ju inte precis det jag hade i åtanke, när jag bestämt mig för att komma in. Att försöka smita är dock inte att tänka på, särskilt inte om det gjorts fynd i pälsen. Och de har varit ett antal. Varken sprut i nacken eller medaljong om halsen verkar imponera på de blodsugande rackarna. Fast en som matte hittade var död. Ostraffat ger man sig inte på mig i alla fall. Alltid någon utdelning för det otäcka ögonblicket jag blir sprutad.


 

Något positivt finns det

Det börjar bli kallt om tassarna nu. Snart behöver jag nog inte den gula medaljongen om halsen. Den, som ska göra att fästingar inte gillar mig. Nu har jag haft den på mig sedan mitten av maj, och kan konstatera, att antingen hjälper den minst lika bra som de medel man sprutar i nacken på mig, eller också har det varit väldigt få fästingar här. 

Innan jag började med medaljongen hade jag tre fästingar på mig på kort tid, trots att jag var "sprutad". Fram till min hotellvistelse har jag varit helt utan "sprut", och har haft cirka tio fästingar på mig på fem månader. (På hotellet skulle utekatter vara behandlade, så jag fick en dos i nacken innan.)

Fungerar? Bara bluff? Inte vet jag! Men ett vet jag, att det enda positiva med kyla under tassarna är att jag slipper de där hemska angriparna!



  

Fästingen som hoppade bort från pälsen och försvann

Nu har den första fästingen för i år krupit på min päls. Matte fick syn på den precis utanför ytterdörren. Den kröp i min nacke. Hon bar in mig för att plocka bort den med fästingplockaren. När hon väl hittat den, hittade hon inte fästingen! Det var jättejobbigt, jag fick finna mig i att bli undersökt om och om igen. Trodde aldrig hon skulle sluta leta. Den hann väl hoppa ner från mig där inne nånstans? Så nu går matte och tittar misstänksamt på golvet. För att inte jama om de rigorösa kontroller jag får genomgå varje gång jag kommer in. Snart blir det väl kroppsscanning också. 


I djuraffären såg matte en slags medaljong att hänga i halsbandet. Den ska göra pälsen så obehaglig för fästingar att de inte vill stanna kvar där. Genom någon slags ljud ska det bli så. Ett år ska ljudet räcka. Medaljongen har funnits i tre år, och i affären påstod de, att den är jättepopulär, och att människor kommer tillbaka och köper en år från år. Är det någon som har provat den? Den kostar ganska många pengar, runt trehundrafemtio stycken, men Frontline kostar också mycket. Sen ska man förstås inte bli av med halsbandet, vilket händer mig litet då, när jag måste försvara Mitt Område. Men det är klart, om det fungerar, skulle det vara jamarskönt att slippa få sprut i nacken, och en massa konstigt i pälsen.