En riktig helg!

Det här kallar jag en bra helg! Jul- och nyårsafton var ju tämligen -för att inte jama synnerligen- trista dagar, där vi övergivna katter fick roa oss bäst vi kunde. Men den här helgen! Matte och husse hemma, hela tiden! Utan minsta lilla rymningstendens!

Fick dessutom en bonus i form av favoritgrannen, som kom och hälsade på mig i lördags eftermiddag. Vi har inte setts så ofta på sistone. Jag håller förstås sedvanlig hög och kontinuerlig bevakning runt hans hus, men han är nog sorgligt omedveten om min insats? På somrarna brukar han ha en dörr litet på glänt. Då kan jag lätt slinka in och rapportera. Nu för tiden är den dörren alltid väldigt stängd.

När det blir alla de här helgerna nästa gång ska jag föreslå en ny tradition. Jag tycker vi ska slå ihop alla till en enda lång trettondagshelg! Med för hussar och mattar obligatorisk närvaroplikt hemma hos katten, givetvis.

Då skulle till och med jag kunna längta till julen!

  

En extra bonus

Många är de gånger jag suttit vid min utfart och blivit uppmärksammad av någon förbigående. Ofta stannar de, böjer sig ner och klappar mig. Det får de gärna göra. De får till och med lyfta upp mig. Då kan vi ha en kort kelstund i all enkelhet, innan de fortsätter sin promenad, och vi har bägge fått dagen förgylld ett kort tag.



Våra människor kanske inte vill bli kliade bakom öronen vid möten med okända? Och helt säkert inte att någon lyfter dem! Men de kan väl hitta på andra sätt att vara trevliga mot varann? Man blir ju på gott humör av att ge och ta vänlighet! Att det är i mötet med en okänd gör det inte sämre. Tvärtom! En oväntad glädje blir bara en extra bonus!

Nu önskar jag att solen ska skina på er allihopa den här helgen, precis som den gör på mig just nu! Vi tassas igen på måndag. 

Att känna sig välkommen

På minussidan den här helgen: Alldeles för mycket ny snö som ramlat ner.
På plussidan: Husse är tillbaka. 

Det var de stora händelserna. Egentligen ska jag väl inte klaga så mycket på snön, för jag vet att många av er som bor norrut har mycket större anledning till det. Jag kan ju ändå tassa omkring överallt där ute utan att få snö på magen. Nä, det jobbiga var all arbetstid som inte kunde utnyttjas utomhus. Att tassa omkring i snöfall är inte min melodi. Så litet vill jag ändå framföra klagomål på det vita.

En bonusfördel med att husse kommit hem är att min favoritgranne kommer hit och kollar den där bollen på teve. Det blir tyvärr aldrig såna besök när bara matte är hemma. Igår kom han redan mitt på dagen, och det passade fint in i mitt schema. Hade precis avslutat den meditation jag oftast gör på förmiddagen, efter första arbetspasset. (Jo, jag hade gjort en snabb kontrollrunda ute.) Alltså kunde jag ägna mig helhjärtat åt min gäst. 

Han uppmanade mig förresten att komma och hälsa på  oftare. Jag vet att dessa besök blivit aningen eftersatta. Det kommer bli ändring, bara väderförhållandena förbättras. Därmed förenklas mina besök, eftersom han brukar lämna dörren på glänt. Jag kan då bara lätt slinka in, när jag tassar förbi. 

Att känna sig välkommen hos en vän är en skön känsla.