Det var inte jag!

Hur många härliga helger har jag haft nu? Sommaren bara fortsätter, och mina människor har uppfört sig väl även denna helg. Som extra bonus fick jag besök av min favoritminis i lördags. Jag blir alltid lika glad av att se honom. Men den där ännu mindre typen han alltid har med sig nu för tiden förstår jag mig inte alls på? Lisa däremot, som inte har vett att akta sig för såna, hon leker med honom?? De jagar varandra, och verkar tycka det är hur kul som helst! Själv har jag för länge sedan insett att den minisen är en opålitlig rackare som jag aktar mig noga för att ha nära.

Det var då, det...

Igår ändrades det om en del här hemma. Här måste katt-anpassas påstår matte? Gardiner ska bort och en massa småprylar flyttas på. Det som matte var mest rädd om flyttades till en hylla högt upp i bokhyllan. Dit kunde ingen katt nå. Trodde hon. Tills en katt upptäckte det åtråvärda och tog ett tigersprång med sikte på leksakerna. Och det var högt, det var det, men katten lyckades ändå svepa ner med tassen det som stod ytterst. Nu har matte sopat upp två grodfötter under soffan. Det finns ju lim.
 

Vill inte hänga ut vilken katt som är skyldig, men så mycket kan jag jama att katten heter inte Gustav.

  





 

Slut på friden

En lång rad av fridfulla dagar blev idag avbruten av ännu en lösspringande hund. Jag låg och tog igen mig i gräset en bit utanför huset, när jag upptäckte att ovälkommet besök var på väg in på min tomt. Först kom en hund, och springande efter kom en gubbe. Jag intog givetvis genast full beredskap, vilket var av nöden, eftersom hunden fått syn på mig. Vilket han högt meddelade.

Då öppnade husse dörren, undrande vad som stod på? Snabbt insåg han allvaret i situationen, och kom ut och hämtade mig. Gubben berättade sedan för husse att det inte var hans hund, att han försökte hjälpa en kompis att fånga in den. Det gick väl sådär, kan jag jama. Men jag var i säkerhet, och de försvann. Kan bara hoppas jag slipper fler besök.  

 

Väl i säkerhet funderar jag litet över vad som hänt.

Beslutar mig för att fortsätta min vila inomhus. Ett bra tag.

Tåghockey och annat

Jag och min bästis

I lördags morse jamade jag till husse, att kunde han inte ordna något bättre väder, stannade jag inne tills det var fixat. Snöstorm betackar jag mig för. Men efter ett antal timmars vilande blev tillvaron oväntat så mycket bättre! Min älskade minis kom på besök! Det är väldigt sällan jag känner behov av att buffa människor, men när jag träffar minisen bara måste jag! Åh, vad jag tycker om honom! Blev så upprymd att jag spelade litet tåghockey. Vet ni inte vad det är? Jo, om det händelsevis råkar befinna sig några tågvagnar på golvet, utser man den lämpligaste, och ger den en omgång!

Igår var det faktiskt rätt fint väder, men jag hade ändå ingen lust att vara ute. Inte mer än det nödvändigaste. Först på kvällen kände jag mig redo för litet jobb, men kunde då snabbt konstatera, att jag vilat för länge. Så arbetssugen var jag inte, att jag skulle låta pälsen bli våt. 

Idag tog jag lärdom av gårdagen, och stannade ute redan från morgonen. Har till och med legat och solat vid staketet en stund, inte så långt från hasselbusken. Men det är inte riktigt dags för premiär där. Det blir först när våren är här, på riktigt!


   

Julen? Nja...

Jaha, det har varit jul. Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till den helgen? Själva julafton är sannerligen inget jag är förtjust i. I tråkighet är den en klar vinnare! Litet extra godis kunde inte uppväga att både matte och husse försvann mitt på dagen och blev borta ända till mitt i natten. Nä, julafton går bort!

Juldagen, däremot, är mer i min smak. Alla människor jag brukar umgås med kom då, nästan alla åtminstone. Så trivsamt det var, med en potentiell kliare i varenda stol! Bara att förse sig, och utnyttja situationen maximalt! Synd om Puff, som inte fattat grejen, utan bara gömde sig mest hela tiden? Grovt slöseri med möjligheter, om ni frågar mig!

Nästa juldag försvann mina människor igen, men bara en liten stund. Det var precis vid min sovtid, hade inte ens vilat klart när de återvände. Och ännu dagen därpå höll de sig hemma hela dagen! Som helhet får helgen därmed godkänt, men något högre betyg kan jag inte utdela.

Igår fick de ett litet återfall och försvann, men när de kom tillbaka lade de ett skönt underlägg där jag brukar vänta utanför dörren. Provade direkt att sätta mig där, blev riktigt varmt om rumpan och tassarna. Just värme är annars en stor bristvara. Aldrig har jag varit ute så litet som nu. Men å andra sidan har jag heller aldrig haft så mycket tid att ge husse välbehövlig magmassage! Kanske är det väl så viktigt som att hålla efter Området?




  

Bara bra, förutom...

I lördags hade jag en oväntat trevlig eftermiddag och kväll. Jag fick nämligen besök av minisen och hans människor. Minisen och jag gillar varandra skarpt. Han tycker om att klappa mig, och jag gillar förstås att bli klappad! Alltså höll jag mig i närheten av mina gäster ända tills de åkte. Men då var jag tvungen att direkt utföra ett ärende där ute.

Tidigare på dagen hade jag hållit ett vakande öga på husse, som bar bort krukor och annat. Så nu har jag mindre att kontrollera där ute. Allt måste ju hållas efter annars! Även krukor med grönt i. Man vet aldrig var inkräktare får för sig att sätta sina revirmärken! 

Noga övervakade jag också husses leverans av varor till restaurang Pipiga Pilfinken. Det är av stor vikt att dessa leveranser är rikliga och utförs regelbundet, annars sviker ju kundunderlaget. Och det vore riktigt illa!

I morse hände någonting mindre roligt. Jag hade tagit betäckning under vedboden, för det öste ner regn på det mest förfärliga sätt. När jag såg husse och matte komma ut, rusade jag därför in det allra fortaste jag kunde. Bara för att få se husse vinka till mig innan han stängde dörren? Lyckligtvis kom matte snart tillbaka. Men nu väntar några veckor helt utan möjlighet att trampa hussemage. Fast det är förstås allra mest synd om husse.

Bara positivt

Vilken helg! Om det är sånt här väder när det är höst, får det gärna var höst för mig! Dessutom har matte hållit sig hemma hela helgen. Plus att jag fick lika oväntat som trevligt besök igår. En av mina familjemedlemmar, som jag nästan aldrig får träffa, kom och sov över i mitt gästrum. I någon vecka har jag haft det som mitt sovrum, för jag har stört mig litet på Puffs närvaro hos matte. På gästsängen har jag en lagom liten bädd med en mjuk filt i. Där har jag trivts så gott i ett tag. Är inte ni såna också, att ni skiftar favoritställen? 

Hur som helst, så blev det bara en bonus för mig med gästen där, det var enbart positivt med nattligt sällskap! Min lilla säng var nerställd på golvet, men det gick förstås lika bra ändå. Dessutom var det skönt att vara ensam katt hos någon, för naturligtvis var Puff som vanligt hos matte.

Den kvällen passade jag också på att vara inne. Annars har jag varit ute rätt sent varje kväll. För sent, enligt matte. Man kan inte vara överens om allt.

Nu ser jag fram emot husses ankomst ikväll. Äntligen ska jag få användning för mina nyvässade klor igen!

Alltid något att glädja sig åt!

Efter några perfekta helger kom en sådär-helg. Utan husses mage att sova på, och dåligt med sol. Ingen sol betyder än så länge inget öppet växthus. Jag har alltså skurit ner en del på utejobbet de senaste dagarna, även om jag självklart utfört det nödvändigaste och patrullerat det allra närmaste Området.

För att ytterligare plussa på dessa negativa förhållanden upptäckte jag att skällhunden i grannhuset börjat med sina helgvisiter. Enkelt att komma underfund med det. Bara att lyssna. Tänk om jag skulle börja låta sådär på allt som rör sig? Nä, ingen mening att göra honom ännu mer frustrerad. Jag är i alla fall väldigt glad och tacksam att han saknar min förmåga att forcera staket. Då hade jag legat risigt till kan jag jama! Han har mycket bestämt tydliggjort för mig att vår relation inte präglas av vänskaplighet! 

EN pålitlig katt

Vi har haft en skön hemmahelg, matte och jag. Ute har det blivit aningen tassvänligare, så mina stunder ute har ökat från absolut minimum till minimum. Jag har också hunnit kontrollera mitt växthus. Allt såg okej ut, frånsett den alltid stängda dörren. Ja, jag beordrade förstås matte att öppna för mig, men tyvärr stängde hon också när jag var klar med inspektionen.

I morse blev vi båda väckta av en signal på dörren. Klantiga matte hade glömt att hon beställt papper och annat, och att de alltid brukar komma väldigt tidigt. Matte fick på sig en rock och gick och öppnade, medan jag dröjde kvar i sängen. Kommer de inte med mat, får det vara.

Sedan har det varit en ganska bra dag. Har till och med fått en del sol på pälsen! Och så har jag haft besök hela eftermiddagen, av minisen och hans människor. Här är det jag som får upprätta katthedern, för Piff och Puff är så ogästvänliga. Bara springer och gömmer sig. Det finns, som jag alltid jamat, bara en katt här man jämt kan lita på.

Längesen sist

Igår fick jag en oväntat trevlig dag. Jag var ute på uppdrag av allmän karaktär, när jag fick se husse gå över favoritgrannens tomt! Givetvis måste jag genast och skyndsamt förhöra mig om anledningen, och hann fram precis lagom för kunna hålla husse sällskap, medan han väntade framför ytterdörren.

När grannen öppnade, kom jag på, att det faktiskt var en evighet sedan jag blivit inbjuden dit, så jag tog helt sonika saken i egna tassar, och bjöd in mig själv! Men det var helt i sin ordning, förstod jag.

Sedan tillbringade jag hela eftermiddagen hos honom. Hade ju massor att gå igenom efter den långa tid som förflutit! Tyvärr hade han just inget att bjuda på, men man kan väl inte ha så höga krav när man kommer och överraskar sådär? Efter avslutad huskontroll fick jag i alla fall avsluta besöket med en stunds avkoppling i hans sköna säng. Frånvaron av mat hade jag redan glömt.

  

Gjorde inget att han åkte

Nästan genast efter att mina människor kommit tillbaka från London-landet for husse iväg till Norr-landet igen. Han "måste" jobba litet, påstod han. Men det gjorde mig inte ett

Jag o favvogästen förra gången hon var här

dugg! För sedan kom min allra, allra bästa favoritkliare! Hon, som vet att uppskatta nattligt kattsällskap till fullo. Jag tror att det var bara en enda natt jag var litet oartig därvidlag. Ibland blir det bara så. Råkade somna på fel plats.

Ni förstår vilken fantastisk inledning jag hade på min semester!? Först tre dygns total frihet. Med det menar jag egentligen "nätters", för det är ju bara de som vanligtvis brukar missunnas mig. Sedan fortsatte ljuvligheterna med favoritbesöket. Allt ackompanjerat av det mest underbara väder!

I morgon ska jag berätta om en annan sak som hände på semestern. Något jag aldrig upplevt förut.

Märkligt besök

Och vad i all världen har matte fotograferat här då? Ett tjusigt blad? Det skulle man kunna tro. Men nä, det är den där konstiga mojängen som jag och husse hittade i trädgården igår. Den, som gömmer sig alldeles intill bladet. Jag var framme och kollade litet på den. Luktade aningen skumt. Jag tror att det var någon slags djur, men inte särskilt intressant ur jaktsynpunkt.

Det var första gången jag träffade en sån där märklig grunka. Jag visste inte riktigt hur jag skulle förhålla mig till den? Husse gav den bröd och litet att dricka, så förmodligen hade den en mun nånstans. Bara att den inte syntes. 

Sen tvingades jag in en stund "för att den skulle få vara ifred". När vi kom ut igen hade den ätit upp nästan allt brödet, och gått och lagt sig bakom en spade. Där låg den kvar som en vass boll  när jag tassade in för kvällen. I morse var det tomt bakom spaden. 

Matte och husse tyckte visst det var roligt med besöket. Det var andra gången någonsin de ser en sån här. Jag måste erkänna, att mig kvittar det fullständigt. Den som inte kan varken jagas eller ätas, och dessutom är oduglig som kompis, vet jag inte vad man ska ha till?

Tokiga tvåbeningar och läckra stekar

Igår kom alla mina bästa människor på besök. Jag gillar när det blir alldeles fullt av händer som vill klappa mig. Har inga problem med minisen heller. Vill han ta på mig litet, så får han. Puff, den fegisen, flydde i panik för honom och gömde sig långt in under sängarna.

Jag tyckte att vi hade en riktigt trevlig samvaro hemma i mitt hus, men när vi ätit gav sig alla iväg ner på stranden. Blev litet villrådig hur jag skulle tackla det?  När också matte stegade iväg ut igenom grinden, följde jag ändå efter. 

Men hallåjam matte...vart ska du?

Jag gillar inte när mina människor ger sig iväg utanför min tomt. Den här kvällen ogillade jag det mer än vanligt, för det var inte som det brukade på stranden. Framför allt fanns en massa skällisar där. Ändå trotsade jag faran, och följde efter matte en bra bit. Stunderna jag pausade, och överlade om en fortsatt färd var värd faran, blev längre och längre. När jag fick syn på den lilla skällisen som ivrigt drog i en människa, gav jag definitivt upp alla funderingar på att fortsätta framåt. Den skällisen var nämligen av en typisk kattjagarsort. Och visade tydligt sina avsikter därvidlag. Alltså vände jag snabbt på tassarna, och rusade i full fart mot säkerheten.

Ser ni de tokiga tjejerna i havet? De sprang ut och slängde sig i vattnet, gång på gång. Brrrr, så hemskt!

Och så måste jag visa er en upprörande bild. Matte tog den i söndags, då när hon var borta precis hela dagen. Det upprörande är förstås mattes brist på förståelse för en hungrig katts behov.

Kan ni tänka er att matte lät bli att ta med sig maten hem, trots att den skulle blivit perfekt ersättning för mina uteblivna kaninstekar?

Vänner ska vårdas

Det var faktiskt väldigt längesedan jag hälsade på min favoritgranne. Illa. Visserligen är det fullt upp med jobb på Mitt Område just nu, men det är ju människomanér att skylla på "mycket att göra" när de försummar sina vänner. Så ville inte jag ha det. Alltså tog jag mig tid att tassa över till grannen idag.


Han verkade bli väldigt glad över mitt besök, och välkomnade mig artigt. Nästan direkt undrade han om han fick bjuda på något, och det tackade en svulten katt givetvis inte nej till. 


Det där är en scen som upprepas varje gång jag kommer dit. Jag får någon godsak, tassar sedan runt på en inspektion av olika rum samt en speciell garderob. Slutklämmen blir en provliggning av hans säng. Den har hittills varit helt till belåtenhet. För säkerhets skull testar jag den ganska länge. Det är ju svårt att avge ett rättvist omdöme efter bara en kort liggtid.


Jag vet inte varför jag dröjde så länge med min visit? Väldigt dumt. Man ska ju vårda sina vänner.