Lisa: Kanske?

Tänkte jag skulle göra en inspektion i monsterskåpet! Ni ser mig väl?

Knepigt det här,  jag fattar inte riktigt hur man bär sig åt? Det här känns ju inte rätt?

Jag tror jag försöker nån annan gång...kanske? Man ska inte öda sina krafter på omöjliga uppdrag!

Nu är vi redan inne i andra halvan av november. Önskar er en skön helg i mörkret! Lisa och Gustav med matte och husse.

Lisa: Det var väl snällt?

Ska du hinna fånga mig på bild får du allt vara litet snabbare, matte! Bus?? Jag har ju bara inspekterat glasskåpet! Och jag lät alla glasen stå kvar den här gången!!

Inspektion av växthuset

Det var EVIGHETER sen jag var i växthuset! Äntligen!

Hmm, det var väldigt risigt här...

...och stickigt!

Men mitt är det i alla fall!

Här var det skräpigt värre

Det luktar som jag minns

Ett alldeles tomt hörn?

Är det här nån fälla, eller?

Nä, nu är jag klar med inspektionen. Det var inte så mysigt som jag hoppats? Tror jag väntar på varmare tider!

Alltid redo!

Det är litet blött om tassarna och svansen, och jag hade egentligen tänkt tassa in nu...

...när ett oidentifierbart ljud hörs! Vad var det? Genast ändrar jag förstås mina planer. Ljud får inte hålla på och höras sådär utan inspektion! Katten Gustav är på språng, alltid redo för en undersökande insats!   

Avklarat för den här gången

Det är flera som uttryckt oro för skåpmonstrets framfart under den långa tiden jag var på semester? Mina första dagar hemma hade jag inte en tanke på detta monster, var bara ivrig att få komma ut och se efter allt. Men härom dagen tog jag tag i saken.

Ställde mig framför skåpet, och öppnade dörren. Lyckligtvis har mina människor lärt sig att detta skåp alltid måste ha en lucka på glänt. Dessutom insåg nu matte mitt behov av arbetsytor, och plockade därför bort några kastruller som stod i vägen. Medan hon sedan gick och hämtade kameran, undersökte jag snabbt de inre regionerna. När hon kom tillbaka, var inspektionen redan avklarad. 

Om monstret dansat på bordet medan katten var borta, så syntes inga spår av detta nu. Kunde tvärtom konstatera, att allt såg ut att vara i god ordning. Men jag vet också av erfarenhet, att regelbundna kontroller är nödvändiga. Något finns där inne. Så mycket är jag helt säker på!





 

Bara en tidsfråga

Av någon totalt obegriplig anledning får jag aldrig utforska det mest intressanta och spännande utrymmet i mitt hus. Eller, rättare jamat, under huset. Källaren. Det mest spännande där är öppningarna, som man kan hoppa in igenom. Där kan man undersöka det som inte är källare,  bara en massa sand med eggande dofter. Utrymmen, som verkar anpassade i höjd för just en katts inspektioner. Men det är helt tji. Åtminstone när det gäller matte.

När matte går ner i källaren och lämnat dörren öppen, vågar jag helt enkelt inte tassa ner. "Stanna där, Gustav", har hon sagt med sträng röst så många gånger, att jag snällt blivit sittande utanför och väntat. Sen har jag fått jättemycket beröm när hon kommit tillbaka. Men med husse....

Härom dagen var husse nere i källaren. Jag vet ju vad som gäller när matte är där nere. Men gäller detsamma när husse är där? Nä, inte vad jag känner till? 

Det blev ett väldans liv på husse när jag påbörjade min kontroll där nere. Det gällde att sno sig på, om jag skulle få något gjort. Med blixtens fart ilade jag runt bland allt, och försökte nosa så gott jag hann. Tyvärr nådde jag inte det mest lockande stället, krypgrunden under huset, innan husse lyfte ut mig därifrån.  Men det är förstås bara en tidsfråga innan jag lyckas med det också.


Det gäller bara att överlista husse.

Vänner ska vårdas

Det var faktiskt väldigt längesedan jag hälsade på min favoritgranne. Illa. Visserligen är det fullt upp med jobb på Mitt Område just nu, men det är ju människomanér att skylla på "mycket att göra" när de försummar sina vänner. Så ville inte jag ha det. Alltså tog jag mig tid att tassa över till grannen idag.


Han verkade bli väldigt glad över mitt besök, och välkomnade mig artigt. Nästan direkt undrade han om han fick bjuda på något, och det tackade en svulten katt givetvis inte nej till. 


Det där är en scen som upprepas varje gång jag kommer dit. Jag får någon godsak, tassar sedan runt på en inspektion av olika rum samt en speciell garderob. Slutklämmen blir en provliggning av hans säng. Den har hittills varit helt till belåtenhet. För säkerhets skull testar jag den ganska länge. Det är ju svårt att avge ett rättvist omdöme efter bara en kort liggtid.


Jag vet inte varför jag dröjde så länge med min visit? Väldigt dumt. Man ska ju vårda sina vänner.