När man är en snäll typ

Och så önskar jag alla snällingar (för det är ni väl?) en riktigt fin vårhelg!

Ibland är hon en luring

Den här helgen har jag varit litet extra sällskapskatt till matte, eftersom husse än en gång övergivit oss för att åka till norra landet. Men nästa gång han kommer hem igen har han lovat att hålla sig här länge. Får väl muta honom att stanna kvar med en delikat måltid på feta möss ifall han börjar prata om avresa igen.

Som jamat har jag mest varit hem omkring. Fast i lördags kväll fick jag litet ledigt, för då försvann matte. Och jag höll nästan på att ge upp hoppet om att hon alls skulle återvända, när jag hörde det välkända billjudet. Vid det laget hade jag för länge sedan avslutat kontrollen av området närmast mitt hus, och befann mig i område Nord 2. Men jag lade in högsta växeln, så innan matte hade backat in och stängt av motorn, var jag framme för mitt sedvanliga välkomstjam. Med en underton av mild kritik för den sena ankomsten.

Hon ursäktade sig med att hon sett på en tävling, och att dels höll den på länge, och dels hade hon långt att köra sedan. Jag jamade ett 'okej', men funderade ändå ett kort ögonblick på att stanna kvar ute, nu när klockan ändå var så mycket. Min vanliga sovtid var ju överskriden för länge sedan. Men jag följde ändå med in. Eller fick jag viss hjälp? Ibland är matte en luring.