Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







fredag 8 april 2016

Vana - eller ovana?



Hej på er, idag är det Puff-dag igen! Tänkte jag skulle ta upp det här med ovanor. Har ni någon sådan? Fast varför kalla det ovanor, egentligen, jag tycker det helt enkelt är en vana? En av mina är att dra bort pälsen på ett speciellt ställe nere på
Vad då kal fläck? Jag vill ha det så!
ryggen. Det har jag gjort i många år. En av vettisarna sa, att det är som att bita på naglarna för människor. Att jag har en oro inom mig. Och det kan jag hålla med om. Till exempel när jag vaknar, då är jag alltid orolig att ingen ska finnas i huset. Ropar högt för att försäkra mig om att någon ska svara. Matte, alltså. Det är bara hon som räknas, på riktigt. Nästan all min vakna tid vill jag sitta hos henne. Då är jag lugn!


Sen har jag förstås mitt stora orosmoment, den andre katten här. Alla säger att han är snäll, men jag vet vad jag vet! För att inte jama om vad gästande katter har för erfarenheter av honom?! Härom dagen såg matte den där katten som han jagade upp högt i ett träd i höstas. Den tassade på andra sidan granntomten. Kanske gör den som jag, försöker hålla sig på säkert avstånd?

Har en annan vana också. Jag krafsar. På allt möjligt, till exempel möbler, och på matte. Inte klöser, alltså, det gör jag på mitt klösträd, förstås! Nä, mitt krafsande är en förfinad form av klösning, med nästan indragna klor. Tycker det är ett bra sätt att jama "hej, här är jag!". Sånt kan väl inte kallas ovana? 

Nu är jag nyfiken på om ni har några vanor? Med eller utan o framför. 

Och så önskar jag alla en helg full av vårsol och njutning!


 

12 kommentarer:

  1. Det är så roligt att få ta del av dina tankar Puff. Det märks att du funderar en hel del, liksom jag. Först vill jag jama att jag tycker det är jättesnyggt med den där pälsfria delen på ryggen. Det ger liksom karaktär åt dig. Jag har ju haft pälsfria delar på magen, men de har jag inte gjort själv. Vet faktiskt inte hur de kommit till. En dag när jag vaknade hos vettisen fanns de bara där. Mycket märkligt. Annars har jag not inte så många vanor - men jag kommer nog att skaffa mig när jag fått ett egen hem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett tag var det nästan som att fläcken blev mindre, men det såg jag till att åtgärda!
      De där vettisarna kan man inte lita på, ser jag. Har jag alltid tyckt, även om jag hittills faktiskt inte blivit av med någon päls där!

      Radera
  2. Trevligt att du tassar! Visst har man sina vanor.. tror jag att vi alla har faktiskt. Jag Deco brukar jama väldigt högt när jag känner mig ensam, ibland får matte hämta mig då. Jag Dui väntar alltid till både matte och husse har satt sig på rätt sätt i soffan så att jag kan välja var jag vill ligga. Ta tass om dig och de dina i helgen.Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du gör precis som jag, Deco, jag jamar också högt då. Att vänta tills människorna satt sig på rätt sätt, tycker jag var originellt! Vilken smart katt du är!

      Radera
  3. Hej på dej Puffen,
    det var en stor kal fläck du har på ryggen, fryser du inte där ibland?
    Jag förstår att den stora tryggheten i ditt liv är din älskade matte.
    Så när du inte vet var hon är eller inte är hemma, blir du orolig.
    Och så har du Gustav att försöka hålla dig undan från också.
    Klart att du blir orolig och krafsar på saker.
    Själv har jag faktiskt inga "måste" vanor, ännu kanske jag ska tillägga.
    Vem vet, dom kanske dyker upp senare i livet.
    Hoppas du får en lugn o fin helg med matte, husse o ja även Gustav.

    Ozzy

    SvaraRadera
    Svar
    1. Näe, inte fryser jag, kanske om jag varit utekatt? Nu tassar jag bara ut på altanen om det är skönt där. Och ja, kan bara erkänna att matte är min VIP. Husse har efter många år blivit godkänd, men det är precis. När han är hemma har han börjat ge mig frukost på morgnarna, och det ger några pluspoäng.
      Ja, kanske får du några måsten på gamla dar, men det är ju låååångt dit!
      Och vi allihopa önskar er detsamma!

      Radera
  4. Puffisen! Kul höra från dig igen. Jag har en vana (ovana säger matte, hihihi) att nästan prick kl 04.00 varje natt kolla om mattes fötter är på plats under täcket. När jag ser att de är det så måste jag givetvis jaga dem en stund....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hi-hi, jag kan inte låta bli att skratta litet, kan se framför mig hur du kollar där under täcket. Min gissning är att de brukar finnas där?! Och att matte är måttligt road av din vana?!

      Radera
  5. Jam förstår precis hur du menar. Det e samma problem här hemma. Husse säjer att Tindra alltid e så snell å gosig, men jam vet vad jam vet. Helt plötsligt får hon för sig att jaga mej tvärs igenom hela lägenheten utan anledning. Väldans otrevligt på min ära.
    /Viska

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just det, precis så är det här också! Man kan aldrig känna sig riktigt SÄKER! Men vad vi ska göra åt det, du Viska, det vet jag faktiskt inte?

      Radera
  6. Hej Puffen!
    Kul att höra dig jama igen!
    Det där med ovanor hör vi matte muttra om ibland, men vi vet inte riktigt vad hon menar.
    Jag brukar inte få höra så mycket om det, men Bosse har för vana att alltid putta ner allt från bord, byråer och fönsterbrädor som inte alltid brukar stå där. Så fort matte försöker ställa något nytt där så puttar han ner det i golvet. Hon ställer upp igen och han puttar ner. *fnissjam* Ibland är matte lika envis och de håller på så där i ett par veckor tills Bosse ger upp. Sen får saken stå kvar.
    Hasses (o)vana är att krafsa på allt han kan se när han har varit på lådan. Han krafsar på både duschdraperi, matta, badkar och väggar. *skakar på huvudet*
    Sen mattes ovanor skall vi inte ens gå in på....
    Hoppas ni har haft en härlig helg!
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då är ju Hasse och jag litet lika där, även om jag krafsar alltid, inte just när jag varit på lådan. Bosses vana låter kul, han måste vara väldigt ordningsam som rensar bort allt som han tycker inte hör dit! Gissar att matte inte ställer några ömtåliga saker på borden?
      Nä, våra människors ovanor låter vi vara, så mycket plats finns nog inte på bloggen?

      Radera