Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







tisdag 26 april 2016

Matte bloggar om Puff, uppföljning


Nu är hon hemma igen, lilla fröken. Fick ett långt samtal med en veterinär, som jag fick ett mycket positivt intryck av. Hon sa, att om Puff varit en hund, hade hon varit säker på att
Puffs besvär berodde på en tumör. Nu är hon lyckligtvis en katt, och med en katt kan man inte alls vara lika säker. Det kan lika gärna vara en kronisk inflammation i tarmarna. Har nu påbörjat cortisonbehandling, och så fick jag med mig några aptitstimulerande tabletter. Att sådana skulle kunna behövas hade varit mig totalt främmande för en vecka sedan!

Jag fick veta något helt nytt och oerhört viktigt av veterinären. Efter två veckors cortisonbehandling i hög dos (den sänks sedan) utvecklar katten oftast en foderallergi mot den typ av mat den ätit under de fjorton dagarna. Alltså måste den typen av mat fasas ut, och katten får aldrig mer äta den sortens mat, oftast kycklingbaserad. Det stämmer precis på vad jag misstänkt med Puff, att hon blivit allergisk mot något. Hon åt ju cortison i höstas för sin hosta, och det är efter det som hennes magbesvär tilltagit. Då sade ingen något om annan mat när dosen minskades!  

Nu vet jag, att efter de här två veckorna får Puff aldrig mer äta något som innehåller kyckling i någon form. Det kommer inte bli mycket att välja på, för den mesta kattmaten innehåller det, om inte annat som buljong. 

Men den dagen, det bekymret, idag gläds jag åt att få se henne tassa omkring här. I söndags var jag rädd för att det var slutet. Nu är jag bara så tacksam för varje dag tillsammans. Det är inte klokt vad ett litet djur kan betyda för en!


 

19 kommentarer:

  1. Katten Svens matte26 april 2016 kl. 18:04

    Åååååå vilka goda nyheter. Puff ser så lättad ut över att vara nära sin matte igen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tycker jag med! Och nu börjar hon fatta att hon är hemma, hon var litet avvaktande i början, och det kan man ju förstå!

      Radera
  2. Härligt att höra från dig och att Puffen är hemma igen.
    Det är konstigt att inte alla vettisar kan tala om just detta oerhört viktiga att katten får foderallergi efter cortisonkuren.
    Vilken tur att du fick en vettis som tog det på allvar och berättade det för dig.
    Hoppas nu att Puffisen blir bättre och får tillbaks matlusten och blir bättre i magen.
    Förstår din glädje över att bara se henne gå runt i huset igen.
    Ja, dessa små underbara djur som fullständigt stjäl ens hjärta.

    Ozzys matte o husse

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst är det trist att jag inte fick veta detta vid förra kuren. Kanske hade allt kunnat undvikas då, om det är en allergi hon utvecklat, och inte en tumör. Hennes mage blev så markant sämre efter cortisonet, och om hon blivit allergisk mot kyckling är det ju inte så konstigt.
      Jo, det har varit SÅ tomt i huset de här dagarna. Hon märks mycket genom sitt idoga pratande och pockande på uppmärksamhet!

      Radera
  3. Härligt att Puffisen är hemma igen! Nu håller vi tassarna för att hon snart blir bättre!
    Mycket intressant information om foderallergi! Många poletter trillade ner nu. Som jag skrev igår så fick Oscar cortison under ca 1 år och han hade en allvarlig foderallergi mot fisk redan innan. Samma sak där tyvärr, nästan all kattmat innehåller fisk i något slag. När han blev sämre och fick kortison så fick han ren kyckling att äta de första veckorna, jag bara kokade fileer för det var vad han tålde bäst när han var dålig. De sa ingenting till mig om att utveckla mer allergi. Inte konstigt att han sen inte tycktes tåla någonting och i omgångar blev väldigt dålig när han varken tålde fisk eller kyckling. Sista året åt han bara allergifoder från vettisen men blev ändå sakta men säkert sämre. Tänk om man hade vetat det då...
    Men nu håller vi som sagt var tassarna för Puffisen och att hon får må bra och vara hos er många år till!
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst var det intressant info om allergi! Jag tycker också att jag kan se ett klart samband mellan cortisonet och hur Puff försämrades efter kuren. Veterinären på sjukhuset var visserligen specialist, men sånt här borde väl alla vettisar känna till och upplysa om?! Eller är det alldeles färsk kunskap?
      Tack för tasshållning, och även om jag inte vågar hoppas på många år, så verkar det bli en tid till i alla fall!

      Radera
  4. Vilken tur att träffa på en vettis som vet vad den talar om. Jag borde kanske inte göra reklam för nån speciell kattmat, men Mjau är svensktillverkad och har bra kvalitet på sin kattmat. Dessutom lär man kunna lita på innehållsförteckningen. Kanske kan vara ett tips för Puff? Så roligt att se henne i hemmiljö igen. Förstår att matte är glad idag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tipset! Jo, det blir till att lusläsa innehållsförteckningarna i fortsättningen. Har två veckor på mig att kolla upp vad som gäller. Nu får hon fortsätta med sin vanliga mat under den intensiva kuren. Men jag ska titta efter vad Mjau innehåller!

      Radera
  5. Vad glad jag blir! Kanske var det det min kisse hade som jag miste för2 år sedan. Men nu är jag lycklig ägare till en ny, men ack så skygg kisse. Men jag lever på hoppet!!!! Hon kommer säkert vad det lider! Är tålmodig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är helt säker på att den kisse som hamnat hos dig, har det så bra som någon katt kan ha det!

      Radera
  6. Kan du be matte skicka ett mail till mig? Jag vill fråga henne om en sak. Astridakesson@tele2.se

    SvaraRadera
  7. Kan du be matte skicka ett mail till mig? Jag vill fråga henne om en sak. Astridakesson@tele2.se

    SvaraRadera
  8. Åh så skönt att ha Puff hemma, nu hoppas vi att allt går bra med cortisonet. Nosbuffar

    SvaraRadera
  9. Vi har inte sett förrän nu vad som hänt och har nu läst om Puffs insjuknande. Är så glada och lättade över att ni verkar ha kommit på vad det är och att det inte verkar vara en tumör utan snarare allergi som orsakar besvären. Veterinärens förklaring verkar ju väldigt logisk och trovärdig så nu hoppas och tror vi att Puff ska bli bra igen och få sin fina aptit tillbaka. Visst är det förfärligt när våra djur blir sjuka, man blir alldeles förstörd.
    Många kramar och tassklappar från oss!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, det finns förstås en oro att det ska vara en tumör (också), med just nu glädjer jag mig åt en glad Puff som springer omkring med svansen i vädret. Och som äter upp varenda smula hon får. Tyvärr kräktes hon rejält i går kväll, men medicinen måste väl få tid att verka. Hon ska på återbesök på sjukhuset i slutet av maj och göra nytt ultraljud, och det blir förstås nervöst. Men just verkar hon må bra i alla fall! :-)

      Radera
  10. Vi läser och följer och håller tassarna för att Puffen ska må bra länge än.
    Nosgosar och kramisar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men tack så mycket, det var snällt av er! :-)

      Radera