Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







onsdag 6 april 2016

Värsta skräcken!


Jag har varit med om något så fasansfullt, att jag knappt hämtat mig ännu. Efter frukosten utförde jag mina vanliga morgonsysslor där ute, och satte mig sedan på min dyna utanför ytterdörren. Där brukar jag sitta mycket, dels för att dynan känns varm, men också för att det är ett bra, litet högt ställe att spana ifrån. Plus att det går smidigt att komma in när dörren öppnas.

Satt alltså där i godan ro och njöt av tillvaron. Då kom den, hunden. En jättestor, vit hund, rusande in på min tomt. Den ställde den sig precis nedanför trappan, stirrade på mig och skällde hysteriskt. Jag hade förstås rest mig, och försökte göra mig så stor och skräckinjagande som möjligt. Morrade allt vad jag kunde, men som han skällde kan han inte ha hört det? 

Då öppnade matte dörren, och bar in mig. I det tillstånd jag befann mig hade jag litet svårt att ta mig in på egen tass. När hon stängt dörren morrade jag en lång stund efteråt, för säkerhets skull. 



Det var så HEMSKT, matte!

Måste lugna mig med litet mat...

...och sedan vila en stund. Här kommer i alla fall inga hemska hundar åt mig!



12 kommentarer:

  1. Vilken fruktansvärd upplevelse du haft.
    Fanns det ingen tvåbening i andra änden/närheten av skällisen?
    Att inte koppla sina hundar är hemskt. Dom kan anfalla både andra djur o människor.
    Det är nog bäst att du håller dig i närheten av matte när du är ute för det verkar farligt i ditt område.
    Tänker på natten du inte kom hem o så nu detta.
    Ca 5 km från oss var det en Räv som höll på att gå till anfall mot en liten hund häromkvällen.
    Det är ännu en fara för dig om det skulle dyka upp sådana hos dig.

    ozzy

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var verkligen jättejobbigt! Nä, det fanns ingen tvåbening nånstans. Fast som hände sedan jag kommit in vet jag inte, för matte gick inte ut igen för att kolla. Hon fick ta hand om mig i stället, för jag var så upprörd. Sen jag flyttade hit för fjorton år sen har något så skrämmande inte hänt, så det har inte varit farligt. Visserligen har hundar kommit in här, men inte på det här sättet. Men rävar tror jag inte kommer här, har aldrig hört talas om att de skulle finnas. Inte rådjur heller, fast de finns på andra sidan bron.
      Hoppas det var både första och sista gången jag fick uppleva detta!

      Radera
  2. Men fyjam vilken upplevelse! Förstår verkligen att du var upprörd! Jamar som Ozzy att tvåbeningar alltid skall ha skällisen kopplad, dessutom är det lag på det nu när naturen är en stor barnkammare. Det är ju även uppenbart att de inte hade nån kontroll på skällisen.
    Hoppas du slipper otäcka skällisar framöver
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här är det fler skällisar som springer okopplade än som är kopplade. Deras människor bryr sig inte om regler, för just deras hund är förstås så lydig och snäll, och ställer inte till något?! Men den här vita hundens människa skulle definitivt haft sin hund i ett band!

      Radera
  3. Vilken tur att matte var hemma och insåg faran och lyfte in dig. )Man måste faktiskt kunna ge lite beröm även åt tvåbeningar ibland). Ägaren till hunden däremot... Man vill nästan inte jama vad man skulle vilja göra åt både den och hunden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var STOR tur! Vågar inte tänka på vad som kunde hänt annars! Den hunden tyckte verkligen inte om katter! Kanske var det ändå bra att den förde sånt väsen, för matte kom väldigt snabbt! Ja, den här gången skötte hon sig fint!

      Radera
  4. Men FY vad läskigt!Så bra att matte fanns i närheten! Du behövde helt klart extra omvårdnad efter den upplevelsen. Hoppas verkligen att du vågar dig ut igen för det är ju i alla fall ditt område. Tröstbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var bara så skönt att få krypa upp i sängen sen, jag var helt slut efter den skräckupplevelsen! Jag, som bara låg helt fredligt på min farstubro! Hoppas jag slipper vara med om nåt sånt igen!

      Radera
  5. Oj, så otäckt! Sån tur att matte hörde oljudet och kunde lyfta in dig! Lite oroliga blir vi också för att den hunden ska höra till de boende eller säsongsboende i området. Då kanske ni träffas fler gånger, och det låter inte som någon bra idé. Nä, hoppas att det bara var en tillfällig besökare! Kurr och burr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eftersom det inte finns så många turister än, är väl risken stor att den bor nånstans i området. Fast jag hoppas förstås att det var någon som inte brukar gå förbi här vanligtvis. Men jag tror att både matte och jag kommer hålla extra koll ett tag!

      Radera
  6. Vilken fruktansvärd upplevelse! Något sådan ska en katt aldrig behöva vara med om - vad kattsingen gjorde den där främmande hunden på ditt område?? Hoppas hans människor håller honom i kort koppel nu! Och hoppas innerligt att du har hämtat dig från skräckupplevelsen <3
    Tassklappar

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Stel av skräck", det var precis det jag var! Vad den gjorde här, det kan man undra. Jag syntes ju inte från gatan. Och någon människa fanns inte i närheten heller. :-(
      Nu har jag hämtat mig, men glömmer, det gör jag inte!

      Radera