I äventyrligaste laget?

Det blev en annorlunda inledning på den här helgen. Inte alls bra. Så tyckte i alla fall matte. 

Allt var precis som vanligt på fredagen. Jag växlade mellan ute- och innejobb. På kvällen brukar jag alltid tassa ut en runda, det gör gott för nattsömnen. Det gjorde jag nu också. Vad som sedan hände är hemligstämplat. Kan i alla fall berätta att matte var ute och ropade på mig varje timme hela natten, och att hon, när det ljusnat var ute, var och tittade efter mig. Först efter vägen, att jag inte låg där, vilket jag förstås inte gjorde, och sedan efter stranden. 

Vad som hänt kan jag som jamat inte skriva ner här, men när det började närma sig mitt på dagen på lördagen kände jag för att ta igen mig i min lilla koja på altanen. Sov riktigt gott när jag hörde matte öppna dörren, men jag kurrade i alla fall ett "hej" till henne. Då blev hon alldeles tokig, tog upp mig och kramade mig jättelänge. Det var riktigt mysigt. Sedan åt jag litet, men uppriktigt jamat var jag mest trött, så jag hoppade upp i sängen och la mig tillrätta. Där sov jag hela dagen! Den kvällen blev det inget utejobb för mig, men det var jag helt nöjd med. Jag var så trött!

Nu är allt som vanligt igen. Igår och idag har det varit riktigt varmt ute. Då sover jag helst under hasselbusken eller i någon mjuk grop i gräset. Har några ställen jag gjort i ordning för det. Tror det är lugnast om jag håller mig hemma den närmaste tiden?