Vana - eller ovana?

Hej på er, idag är det Puff-dag igen! Tänkte jag skulle ta upp det här med ovanor. Har ni någon sådan? Fast varför kalla det ovanor, egentligen, jag tycker det helt enkelt är en vana? En av mina är att dra bort pälsen på ett speciellt ställe nere på

Vad då kal fläck? Jag vill ha det så!

ryggen. Det har jag gjort i många år. En av vettisarna sa, att det är som att bita på naglarna för människor. Att jag har en oro inom mig. Och det kan jag hålla med om. Till exempel när jag vaknar, då är jag alltid orolig att ingen ska finnas i huset. Ropar högt för att försäkra mig om att någon ska svara. Matte, alltså. Det är bara hon som räknas, på riktigt. Nästan all min vakna tid vill jag sitta hos henne. Då är jag lugn!

Sen har jag förstås mitt stora orosmoment, den andre katten här. Alla säger att han är så snäll, men jag vet vad jag vet! För att inte jama om vad gästande katter har för erfarenheter av honom?! Härom dagen såg matte den där katten som han jagade upp högt i ett träd i höstas. Den tassade på andra sidan granntomten. Kanske gör den som jag, försöker hålla sig på säkert avstånd?

Har en annan vana också. Jag krafsar. På allt möjligt, till exempel möbler, och på matte. Inte klöser, alltså, det gör jag på mitt klösträd, förstås! Nä, mitt krafsande är en förfinad form av klösning, med nästan indragna klor. Tycker det är ett bra sätt att jama "hej, här är jag!". Sånt kan väl inte kallas ovana? 

Nu är jag nyfiken på om ni har några vanor? Med eller utan o framför. 

Och så önskar jag alla en helg full av vårsol och njutning!


 

Ingen kattälskare, hoppas jag?

Idag har mina människor varit borta hela dagen. Tyvärr fattade jag inte att jag skulle bli instängd så länge. Då skulle jag inte påfordrat ingång när de gav sig iväg. Den här dagen har alltså mest ägnats åt slappande här inne.

Under tiden har jag i alla fall hunnit fundera på saker. Till exempel, hur ni jamar olika saker? Har ni några speciella ljud ni använder för att väcka uppmärksamhet? Eller något särskilt ni gör? Puff har en grej, hon krafsar på stolsbenet där matte sitter när hon vill något. Puff alltså. Det är hon som både krafsar och vill. Bäst att förtydliga, ifall detta läses av tvåbenta. 
Piff skriker när hon vill ut. Inte alls likt mitt ut-jam. Jag vill gärna höra om ni har några speciella jam eller knep!

Igår kväll, sent, blev vi rätt bekymrade, alla vi katter, för det lät något där ute. Som en katt som skrek jättehögt. Vi tassade runt och kollade i alla fönster. Matte öppnade dörren litet grand för att höra bättre. Hon var rädd att någon skadat sig, eller så. Skriken höll på jättelänge, till slut orkade vi inte bry oss längre. Då kollade matte i sin ajfån, där har hon fågelljud inlagda. Det var en kattuggla vi hört! Hoppas att den heter så för att den låter som en katt, och inte för att den älskar katter till middag.

Det är fredag igen. Jag har uppmärksammat att matte köpt hem mina favvogodissticks med lax och forell. Fredagsmys! I morgon ska minisen komma med sina människor. Hoppas de har med sig min stol. 
Och så hoppas jag att alla mina kompisar och deras människor får en riktigt härlig helg med mycket sol!

Fram med sticksen....NU!