Dubbelkoll

Lisa: Okej, jag fattar att katten där ute har någon slags funktion här i mitt hus. Undrar bara vilken?

Gustav: Precis vad jag också undrar?! Om katten i fönstret, alltså.

Sista helgen i augusti redan...ha det så skönt!

Lisa: Inte fair play ett dugg!

Fyjam för en feg fluga som gömmer sig högst upp på fönstret efter att jag lekt bara liiitet med den!

Och där SMET den?!! Väldigt fuskigt att den kan försvinna i luften sådär. Osportsligt är det minsta man kan jama!

Lisa: Hon har det allt bra!

Falskt alarm den här gången

Matte satt i stolen helt ovetande om faran som lurade. Eller ovetande kanske inte är rätt jam, förmodligen brydde hon sig inte, väl medveten om att hon kunde vara trygg i förvissningen att jag omedelbart upptäcker och rapporterar om minsta avvikelse där ute. 

Ibland måste jag spana från flera olika fönster för att bilda mig en klar uppfattning. Och då är det bråttom! Ibland får jag rusa igenom huset många gånger, fram och tillbaka. Här på bilden gör jag en slutgiltig bedömning av läget, och kan snart meddela matte att faran är över, för denna gången. Tänk vad bra hon har det som kan sitta där och bara koppla av!






 

Lisa: Tur att jag finns!

Jag är våldsamt upprörd. Svansen går blixtsnabbt fram och tillbaka och sopar undan allt som är i vägen.

Det började när jag letade efter godsaker på diskbänken. Ibland kan jag göra riktiga fynd där. Medan jag stod där och letade, såg jag helt plötsligt i ögonvrån något där ute, något som absolut inte borde finnas där? För att kunna se bättre blev jag tvungen att flytta på några saker som ställts i vägen. Det blev en riktig smäll! Tyckte det var litet obehagligt, så jag bytte till ett annat fönster, det på bilden här ovanför. Där fick jag också bättre överblick. Ni kan säkert gissa vad jag såg? Just det, en katt. En JÄTTEkatt! Matte var först inte säker på om det var en hund eller en katt?

Eftersom jag inte fick tassa ut och berätta för inkräktaren att besök är ovälkomna, kunde jag bara sitta där och hålla uppsikt, tills det var fridfullt och katt-tomt igen där ute. Hoppas att jag gjorde ett avskräckande intryck där i fönstret.  Är rätt övertygad om att Gustav inte klarat av att oskadd köra iväg den där bjässen?! Tur för honom att jag var på alerten, när han bara låg inne och sov.

Hoppas nu att helgen blir utan sån dramatik, utan bara lugn och fridfull för både er och oss!

Tankar i mitt spaningsfönster

Det här är mitt absoluta favoritfönster. Människorna har förstått det, och sett till att jag har gott om plats att sitta på, och en slags pall nedanför. Då är det enkelt att komma upp och ner. Nog kan jag hoppa, men när den nu finns, är det faktiskt rätt skönt.

Jag kan sitta i fönstret länge. Någon timme är inga problem. Ibland får jag syn på något spännande, och fokuserar föremålet noga med blicken. Ibland kommer matte och undrar vad jag tittar på? Hon brukar försöka upptäcka det, men naturligtvis ser hon ingenting, bara den gamla vanliga stranden.

Just idag hände inte så mycket. Jag såg människor passera. Några med en eller flera hundar, som svansade omkring, både före och efter. Sittande i fönstret följde jag dem med upphöjt lugn. Det är skönt att kunna känna sig trygg.


  

Att det ska vara så svårt?

Tre dagar utan att få komma ut på patrullering tär på mitt

Jag ger upp. Hon är obildbar!

psyke. Särskilt frustrerande blir det när jag upptäcker något uppseendeväckande i gästrumsfönstret, och genast rapporterar mina iakttagelser. Jag skyndar mig till människorna och beskriver allt i detalj. Reaktion? Jam, vad tror ni? Ingen, naturligtvis! 

Beger mig därför runt i huset och kontrollerar alla fönsterna, samtidigt som jag försöker påkalla mattes uppmärksamhet. Hon verkar inte alls ha insett allvaret i det hela? Sittande på hennes sängbord gör jag ett sista försök att på så tydlig jamiska som möjligt förklara läget. Till slut ger jag upp. Inte konstigt jag blir frustrerad!

Jamiska måste vara världens svåraste språk?


 

Vilken saga!

Kan man ha sån tur att det kommer nedramlande talgoxar

Måste sitta och begrunda min osannolika tur en stund

precis framför ens nos? På hedersjam, jo, det kan man! Fast "talgoxe" är kanske en mer korrekt beskrivning. Men ändå! Det är precis vad hänt mig. 

Hade precis avslutat en inspektionsrunda på stranden, och var på väg hem. Jag passerade under kontorsfönstret, för att sedan runda knuten och sätta mig på trappan och spana en stund. Det är min vanliga rutin. Men den här dagen inträffade något väldigt oväntat. 

Det lät "pang" ovanför mig, och nästan direkt därefter landade den lilla steken en liten bit framför mig. Jag tog givetvis tacksamt för mig av den oväntade presenten! Matte kom snabbt runt hörnet, och jag förstod att hon också tänkt lägga vantarna på den. Naturligtvis jamade för henne att jag faktiskt var först! Hon insåg snart sitt nederlag, och avlägsnade sig taktfullt för att låta mig ha min måltid ifred.

Vilken saga, och till och med sann!


 

Två plus två

Jag har fönster åt två håll. Antingen mot gatan, eller mot stranden. Mot varje håll har jag också två fönster. Mina favoriter är de två mot stranden. Jag har fått kompromissa med matte när det gäller tillgängligheten. Som ni kan se står skräp i vägen för bättre spaningsmöjligheter. Men i det andra fönstret, i sängkammaren, är det rensat. Åtminstone finns inget störande.

Det ena fönstret mot gatan bryr jag mig inte alls om, trots att där finns gott om plats. Ändå har man full uppsikt över Restaurang Pipiga Pilfinken därifrån. Men hur kul är det? Jag vill ju besöka stället kattligen! Från det andra fönstret brukar jag bedriva viss spaning. Där finns en bra sittplats, men det är för det mesta rätt händelsefattigt där utanför.

Som ni förstår, tillbringar jag mesta arbetstiden i sängkammaren. Förutom när min hjälp behövs på kontoret, förstås! Att husse är den som har största hjälpbehovet där insåg jag för länge sen. Så just nu, när han är borta, kan jag ägna mig mer hundraprocentigt åt traditionellt kattliga sysslor. Helt okej, det med. Huvudsaken man håller igång!


 

Tankar på en arbetsplats

Vill ni träffa mig? Det är här jag jobbar nu för tiden. Rätt skaplig arbetsplats, faktiskt, jag är nöjd. Matte har insett att detta är en arbetsyta, så inget onödigt tjafs står i vägen. Klimatet är behagligt, och man riskerar varken regn eller blåst. Och suger det i magen, är det bara att ta sig några tasslängder bort. 

Alltså sitter jag här i fönstret, en stor del av dagarna, men jag brukar ta mig en titt också på nätterna. Utsikten härifrån är optimal, med fri sikt mot både norr och söder. Så kommer du gående på stigen där borta, var så säker på att du blir iakttagen av en katt som heter Gustav!


 

Fixat!

Det finns mycket onödigt som våra kära människor har för

Sådärja, ljust, fint och luftigt!

sig, och något av det mest överflödiga är väl uppsättandet av tygskynken framför fönsterna? Om jag kunde begripa ovanan att omöjliggöra smidigt hoppande upp på fönsterkarmen, särskilt på nätterna, och i sovrummet ? För min del är det just då, som denna spaningsmöjlighet är som mest aktuell.

I natt tyckte jag det var dags att ta saken i egna tassar. Medan matte och husse sov, hade jag obemärkt smugit iväg för en stunds koll på läget där ute. När jag var färdig, vände jag mig om för att hoppa ner igen. Blev varse den där tygväggen, som jämt är i vägen. Så jag satte klorna i den, för att putta bort den. Sedan hoppade jag ner. Och jag hade tur! Gardinen följde med!

Både matte och husse vaknade, och blev glada att det blev så ljust helt plötsligt. Morgon! Åtminstone enligt min klocka? Och när de ändå var vakna, kunde de gott släppa ut mig. 

Nu har jag till min förvåning upptäckt, att skynket är uppsatt igen? Nåjam, vill de, så kan de få en ny demonstration i natt. Nån gång ska de väl förstå vinken? 

Helt onödigt?

Piff, Puff och jag har haft ett viktigt sammanträde, där det på agendan stod "borttagandet av onödiga saker i vårt gemensamma hem". Så här blev det till slut:

Piffs lista: 

• Snabeldraken.
• Klosaxen.
• Transportburen

Puffs lista:

•  Snabeldraken
•  Transportburen
•  Gustav

Min lista:

•  Kletet jag får i nacken
•  Transportburen
•  Allt krafs i fönsterna

Som ni förstår, hade jag vissa synpunkter på Puffs lista, men hon framhärdade, och menade att hon fick tycka vad hon ville. Jahajam, jag kunde förstås satt "Puff" på min tredje plats, men helt ärligt bryr jag mig inte så mycket om henne. Vill hellre få fönsterkarmarna rensade.

Nu återstår att överlämna vår lista till matte för åtgärder. Hoppas på, och räknar med, att allt snart ska vara avbockat och klart.

Förresten, kanske du som läser också har något onödigt där hemma, som ska förpassas till soptunnan?

Fönsterfunderingar

Mitt hus har inte särskilt många fönster. Av den anledningen har jag inte heller den goda möjlighet till spaning, som jag borde. Man kan då tycka, att människor man lever tillsammans med, borde underlätta allt de kunde för att förbättra kattens arbetsplats?

Ni ser hur jag har det!? Det är precis att man kan klämma sig in där emellan alla grönsakerna! Sitta, det får jag göra bakom den stora mojängen med grönt där inne. Med litet möda kan man nämligen runda hörnet där, och pressa sig in. 

Om jag kunde begripa nödvändigheten med all denna växtlighet? Det enda gröna jag gillar, växer på marken där ute. Krukor med gräs i fönstren, det skulle jag möjligen kunna acceptera.

Någon där?

När matte kom upp på morgonen kunde hon inte hitta mig nånstans. Hon tittade i husses säng, på stolen jag ibland ligger på, inne i badrummet och köket...ingen Gustav??

Hon får väl skylla sig själv när hon barrikaderar mitt fönster på nätterna!

Skärpning!

Skärpning, husse!

Mitt hus är litet felkonstruerat. Eller felmöblerat. Det är nog hellre så. Flera fönster är oåtkomliga för spaning. Framför ett finns en helt onödig diskbänk. Ett annat är totalt belamrat med växter. 

Egentligen har jag bara två riktigt bra spaningsfönster. Det ena på kontoret, det andra i vardagsrummet. Vardagsrummet är allra bäst, där dras aldrig för någon gardin. Något som jag för övrigt anser vara ett riktigt otyg. Varför förstör matte möjligheten att se ut på kvällarna?? Totalt obegripligt. 

Nåjam, det näst bästa fönstret är det på kontoret. Jag är väldigt nöjd med att husse ställt ett skrivbord framför det, så man kan sitta eller ligga där och spana i lugn och ro. Självklart anser jag att skrivbordet huvudsakligen är min arbetsplats, men jag accepterar att husse stökar till där ibland, så jag knappt får plats.

Däremot vill jag definitivt inte höra klagomål på att papper förstörts av mina tassar, när jag hoppat upp på skrivbordet. Nyss inkommen efter jobb ute i regnet vore ett tack för idogt arbete i stället vara på sin plats. 

Ära den som äras bör!

Piff fixade många blommor till matte

Idag måste jag dela ut litet beröm till Piff. Hon har nämligen på ett föredömligt sätt tagit tag i en sak jag länge irriterat mig på. För litet plats i bästa spanarfönstret.

Hon slog till i gryningen, när matte och husse låg och sov. Bara det var ju smart uträknat! På det sättet hann förstås ingen protestera eller ingripa. Helt sonika tog hon sats och hoppade rakt på den största blomman där. Sedan hade hon litet tur, för den stora blomman drog med sig en mindre i fallet. Efter det var det helt rent, både i mitten och på vänstra sidan av fönstret! 

Som av en händelse steg både matte och husse upp väldigt tidigt den morgonen. De ville väl se hur fint Piff hade gjort? Jag tror att matte blev glad också, för av en enda blomma fick hon fyra stycken sedan. Och, bäst av allt, den stora blomman står inte i något fönster längre. Den är inte alls i vägen för någon spaning.

Så, tack Piff, för att du ordnade svängrum i spaningsfönstret!