Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







Visar inlägg med etikett kontoret. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kontoret. Visa alla inlägg

fredag 7 december 2018

Märkvärdigt?



Det är väl inget konstigt med det här?

Matte hittade mig uppe på skrivbordet. Det är väl inget märkvärdigt med det, kan jag tycka? Har väl suttit där hundratals gånger under alla år jag bott här, utan att nån sagt något? Men nu för tiden uppmärksammas de mest underliga saker. Helt plötsligt är de förvånade över att finna mig så "högt" uppe? Det var visserligen att bra tag sedan jag pensionerade mig från jobbet som kundmottagare, men anmärkningsvärt är det väl ändå inte att jag besöker min gamla arbetsplats?

Men nu är det snart helg, och då brukar ingen vara på kontoret. Jag hoppas på många timmars vilande på husses mage. Och så önskar jag er alla en jätteskön decemberhelg!




tisdag 12 januari 2016

Dumt prat







"Du kan inte sitta där, Gustav, jag måste kunna komma åt mina papper", säger husse. "Jag jobbar", fortsätter han?

???

Och vad gör jag, då? Alltså bryr jag mig inte om honom. Vänder mig bort. Dumt prat ska man inte ta någon notis om. Han ska bara vara tacksam över att jag vill vara nära honom. Så det så. 


tisdag 10 november 2015

Inte så dumt ändå



Jahajam, vad ska jag göra nu, då?

Husse och jag hade ett långt och givande arbetspass på kontoret igår eftermiddag. Jag var helt inställd på ett fortsatt samarbete, när husse bara gav sig iväg? Ut, dessutom! Jag var inte alls inställd på utevistelse just då, och vägrade följa med. Inte i det här ruskvädret! Husse försökte locka mig, men jag visste väl vad jag ville, och att följa sin egen vilja är A och O för en katt, eller hur? 

Så jag satte mig ner på mattan och funderade över min situation. Efter moget övervägande bestämde jag mig för att meditera en stund. Med husse ute, var hans säng ett självklart val för denna aktivitet. Rullade med välbehag ihop mig där. Vid närmare eftertanke var det rätt okej att få en paus ändå.

Uppdatering: Min kompis Sippo är väldigt dålig, extra tasshållning behövs för honom och hans husse!


 





onsdag 7 oktober 2015

Mer än ett jobb



1:e kundmottagare Gustav på sin post

Jag har berättat om detta tidigare, men det tål att upprepas. Mitt liv består inte "bara" av allmänna och fördjupade inspektioner av hela Mitt Område, jag är yrkesverksam även inne i mitt hus! Min officiella titel är 1:e kundmottagare på kontoret. Det är ett mycket ansvarsfullt uppdrag. När det ringer eller knackar på dörren skyndar jag mig fram för att hälsa välkommen. Jag gör ingen som helst skillnad på om det är kunder eller mina privata gäster, jag behandlar alla lika vänligt. Det brukar uppskattas, kan jag jama.

Nu är jag inte heltidsanställd på kontoret, det skulle jag aldrig gå med på, förstås. Ibland får husse eller matte själva ta hand om mottagandet. Men de ska väl ha något att göra, de också?


  

torsdag 5 februari 2015

Två plus två




Jag har fönster åt två håll. Antingen mot gatan, eller mot stranden. Mot varje håll har jag också två fönster. Mina favoriter är de två mot stranden. Jag har fått kompromissa med matte när det gäller tillgängligheten. Som ni kan se står skräp i vägen för bättre spaningsmöjligheter. Men i det andra fönstret, i sängkammaren, är det rensat. Åtminstone finns inget störande.

Det ena fönstret mot gatan bryr jag mig inte alls om, trots att där finns gott om plats. Ändå har man full uppsikt över Restaurang Pipiga Pilfinken därifrån. Men hur kul är det? Jag vill ju besöka stället kattligen! Från det andra fönstret brukar jag bedriva viss spaning. Där finns en bra sittplats, men det är för det mesta rätt händelsefattigt där utanför.

Som ni förstår, tillbringar jag mesta arbetstiden i sängkammaren. Förutom när min hjälp behövs på kontoret, förstås! Att husse är den som har största hjälpbehovet där insåg jag för länge sen. Så just nu, när han är borta, kan jag ägna mig mer hundraprocentigt åt traditionellt kattliga sysslor. Helt okej, det med. Huvudsaken man håller igång!


 

onsdag 7 januari 2015

Inte lätt




Husse och jag jobbar så bra ihop. Ibland blir vi förstås litet oense om arbetsrutinerna. Som igår till exempel.

Husse: Hördu, Gustav, jag vill inte att du sitter på mina papper!

Jag: Mjaou?

Husse: Och nu måste jag faktiskt ha plats att sitta där och jobba!

Jag: Mjaouuu???!!!

Jam, ni fattar? Det är verkligen inte lätt att vara arbetsledare på det här kontoret!


 

torsdag 11 december 2014

Vet inte sitt eget bästa?


Husse kom hem igen i tisdags kväll. Då har jag också återupptagit mitt jobb på kontoret. Han brukar få till en massa papper, som behöver pressas. Ibland måste de sorteras litet också. Det innebär givetvis inte att jag därmed kan släppa kontrollen på vad som händer där ute! Nej, här gäller det att hålla ett vakande öga åt alla håll!

Otacksamt nog får jag inte alltid min välförtjänta uppskattning av husse? Ni kanske inte tror det, men det har faktiskt inträffat att han lyft ner mig från skrivbordet!? Då kan jag bli sur en liten stund. Innan jag hoppar upp igen. Jag inser ju, att han bara inte vet sitt eget bästa!





torsdag 26 juni 2014

Nu är de här!



Även om man har semester får man väl sitta på skrivbordet?

Husse och matte säger att kontoret är stängt nu. Att de har semester? Och att jag därför inte behövs som kundmottagare på ett tag framöver. Jag är alltså permitterad på grund av arbetsbrist? Mycket tråkigt, för jag gillar verkligen den delen av mitt jobb. Att välkomna människor med litet kurr och buffande är ett trevligt inslag och angenäm motvikt till allt annat ensamarbete jag utför. 

Men kanske skaffar jag egna kunder? Inte såna som matte och husse har, utan bara några jag kan hälsa välkomna? För nu börjar de komma, de som kallas turister. Och de går i stora flockar förbi mig. Säkert finns där några som vill bli välkomnade av en vänlig katt?   


torsdag 8 maj 2014

Minimikrav



En öppen låda på kontoret? Vad finns det för Viktigt Jobb här då? 

Precis som jag trodde...ingenting alls! Tomt! Och jag får inte ens plats att sätta ner rumpan!

Häpnadsväckande brist på planering av verksamheten här! Om de nu inte har något vettigt att fylla lådorna med, borde de väl åtminstone se till att katten får plats? Eller hur??




onsdag 12 februari 2014

En enkel fråga




Kontoret är min arbetsplats på flera sätt. Husse slipper ofta ta ensamt ansvar för sitt jobb där, för jag brukar delta rätt påtagligt i arbetet genom att se till att papperna inte flyger iväg. Om nyttan av detta brukar vi underligt nog ha motsatta åsikter? Ibland, när jag ansett att arbetsmaterialet inte kan lämnas ut ännu, kan han låta ganska irriterad på rösten? 

Då vänder jag ryggen mot honom, och låter honom klara sig bäst han kan. I stället ägnar jag mig åt viktigare saker, spaning över Område Väster. Där finns mycket att hålla reda på, främst alla lösspringande hundar, som verkligen måste hållas ett öga på.  

Hur viktigt är pappersvaktande om man jämför med kontroll av ordning och reda på ens territorium? Jag bara frågar?


tisdag 21 januari 2014

T.f. kontorstassistent



Ibland behöver husse hjälp på kontoret

Arbetet går lättare när man är två

Det han gör är inte så kvalificerat. Passar på att sköta hygienen...

...samtidigt som jag håller koll på Området

HUR kan det där kallas JOBB? Jag somnar ju nästan! Men vill husse ha hjälp så...jag stannar på min post! 

onsdag 13 februari 2013

Närhet




Man vill ju vara nära sin människa, eller hur? Jag vill det, i alla fall. Därför är jag glad att vi har två stolar på kontoret. Eller glad och glad, den andra stolen köptes förstås med tanke på min uppgift som kundmottagare? Hur skulle det se ut att ha personalen liggande på golvet?

När det är lugnt på kontoret passar jag på att ta rast. Det är vilsamt att ligga där och höra tangenternas klickande på datorn. Matte skriver rätt fort, och länge. Efter ett tag kan jag inte låta bli att blunda. Matte får gärna tro att jag sover, men öronen är vakna och lyssnar.

Jag har det bra som har en människa att vara nära hos. 

 

tisdag 5 februari 2013

Jag gör ett fynd


När husse är i norra landet får matte en del underliga vanor. Som till exempel att ta med mattallriken in på kontoret, och sitta framför datorn och äta? Själv föredrar jag att koncentrera mig på ätandet, och är helt ointresserad av underhållning under måltiden. Jo, matte satt och tittade på någon slags teve på datorn, för vår vanliga teve har ont i magen och vill inte visa någon bild.

Hur som helst var jag mer än nöjd med arrangemanget, eftersom hon glömde kvar tallriken på skrivbordet. Min nos signalerade direkt att jag skyndsamt skulle bege mig upp på tallrikskontroll. Helt riktigt! Jag upptäckte den mest ljuvliga sås med ost- och fisksmak! Rena bingon, även om matte roffat åt sig nästan allting själv. När jag var klar, var tallriken skinande ren och blank. 

Eftersom husse tydligen måste ge sig iväg hela tiden, anser jag, att matte ska införa obligatorisk kontorsätning när han är borta. Samt dessutom lika obligatoriskt kvarlämnande av tallrik. Gärna med litet mer än bara sås. Ett par rejäla fiskbitar kan hon gott unna sin hårt arbetande katt.    


tisdag 8 januari 2013

Skärpning!


Skärpning, husse!

Mitt hus är litet felkonstruerat. Eller felmöblerat. Det är nog hellre så. Flera fönster är oåtkomliga för spaning. Framför ett finns en helt onödig diskbänk. Ett annat är totalt belamrat med växter. 

Egentligen har jag bara två riktigt bra spaningsfönster. Det ena på kontoret, det andra i vardagsrummet. Vardagsrummet är allra bäst, där dras aldrig för någon gardin. Något som jag för övrigt anser vara ett riktigt otyg. Varför förstör matte möjligheten att se ut på kvällarna?? Totalt obegripligt. 

Nåjam, det näst bästa fönstret är det på kontoret. Jag är väldigt nöjd med att husse ställt ett skrivbord framför det, så man kan sitta eller ligga där och spana i lugn och ro. Självklart anser jag att skrivbordet huvudsakligen är min arbetsplats, men jag accepterar att husse stökar till där ibland, så jag knappt får plats.

Däremot vill jag definitivt inte höra klagomål på att papper förstörts av mina tassar, när jag hoppat upp på skrivbordet. Nyss inkommen efter jobb ute i regnet vore ett tack för idogt arbete i stället vara på sin plats. 


tisdag 20 september 2011

De får ingen jaktlicens!

Det har varit litet rabalder här hemma. Tyvärr var jag ute på jobb, och har bara fått det berättat för mig. Hade jag vetat vad som hände där inne, hade jag givetvis ilat in.

Det började visst i köket. Matte och Puff var där. Helt plötsligt ser matte en enorm spindel springa över köksgolvet, mitt framför Puff. Som gör...ingenting! Matte trodde inte sina ögon, för Puff brukar jaga allt som rör sig. Spindeln försvann in under kylskåpet. 

När matte såg den här sortens spindlar för första gången, tänkte hon "så stora spindlar finns inte i Sverige". Nu är det flera år sedan hon såg någon. 

Hur som jamat, spindeln försvann, och det var inte mycket att göra åt det. Några timmar senare, när matte satt framför datorn med Piff i knäet, såg matte hur Piff lyfte huvudet litet och intresserat studerade något på mattan. Spindeln igen! Nu med full fart över kontorsgolvet. Piff hoppade ner, lagom för att se den försvinna in under ett skåp. 

Nu fick matte tydligen nog. Hon kände att hon inte skulle kunna sova med vetskapen att den skulle kunna komma i sängen. Så hon stängde både dator och dörr, och placerade ett trasigt lakan framför springan vid tröskeln.

På morgonen beväpnade matte sig med snabeldraken, och försökte dammsuga överallt, under alla skåp. Men om den ligger i drakens mage, eller kommer överraska igen, det får vi se.

Och tänk, allt detta besvär bara för att jag inte var hemma! För inte hade jag varit rädd för en spindel, hur stor den än var. Piff och Puff, vilka urusla jägare.... 

torsdag 8 september 2011

Jag har fått ett nytt jobb!

Jag passar på att ta igen mig litet i väntan på nästa kund
Härom dagen var jag ju inte helt nöjd med husses respons på mina ambitioner att hjälpa till med kontorsarbetet. Men man kan inte hänga svans för det. Nu har jag kommit på en ny funktion och uppgift för mig här på kontoret. Ja, vi har vår arbetsplats hemma. Matte och husse, de jobbar i ett enda rum. Det är inte så mycket att jama om, men de kallar det arbete i alla fall. Mitt arbetsfält inbegriper naturligtvis oerhört mycket mer än detta enda rum. 

Utomhus har arbetsuppgifterna varit tydliga och klara, men på kontoret har jag haft en del svårigheter att få bra riktlinjer? Mina försök har alltför ofta mötts med negativa reaktioner. Därför är jag mycket nöjd med att ha hittat en passande uppgift, som dessutom gillas av matte och husse. Jag har blivit kundmottagare! Det är en viktig uppgift att se till att de som kommer känner sig välkomna. Kanske är det litet skryt, men kan man tänka sig någon mer kvalificerad för det här jobbet?