Matte hittade mig uppe på skrivbordet. Det är väl inget märkvärdigt med det, kan jag tycka? Har väl suttit där hundratals gånger under alla år jag bott här, utan att nån sagt något? Men nu för tiden uppmärksammas de mest underliga saker. Helt plötsligt är de förvånade över att finna mig så "högt" uppe? Det var visserligen att bra tag sedan jag pensionerade mig från jobbet som kundmottagare, menså anmärkningsvärt är det väl ändå inte att jag besöker min gamla arbetsplats? Men nu är det snart helg, och då brukar ingen vara på kontoret. Jag hoppas på många timmars vilande på husses mage. Och så önskar jag er alla en jätteskön decemberhelg!
Hej på er! Efter hårda förhandlingar med matte har jag jamat ifrån att nu måste jag få tassa in här igen. Hon försökte slingra sig genom att påstå underliga saker. Som till exempel att hon befunnit sig under någon is hela förra veckan? Något som jag alls inte kunnat verifiera. Tvärtom har hon varit ovanligt mycket hemma i mitt hus. Ändå har hon ihärdigt vidhållit detta konstiga påstående om isen, och sagt att det var några tabletter hon måste ta som gjorde att hon hamnade där.
Nu har hon slutat med tabletterna, men menar att det tar litet tid att komma ovanför den där iskanten igen. Så efter en del diskuterande hit och dit har jag gått med på att hon får mjukstarta här. Jag tyckte, att hon kunde väl bara tassa ner 'tassat ut, tagit en fjäderkotlett, tassat in, vilat, ätit' osv, men det trodde hon inte skulle bli så kul att läsa?
Så jag har gått med på en kompromiss, att jag får tassa här några dagar i veckan till att börja med. Tror inte det blir något lugn i huset förrän hon fått gjort de där två jobben, som bara är knappt påbörjade än.
De här två veckorna har för övrigt varit rätt händelselösa. Jag har varit inne nästan hela tiden. Det har blåst och blåst och blåst. Uschjam för blåst!
Ja, då vet ni vilka villkor jag lyckats förhandla fram för de närmaste veckorna. Jag får blogga, men inte lika mycket som vanligt. Plus att det kan bli en viss nerdragning av kommentarer hos kompisar. Fast vi läser förstås alla. Jag är givetvis inte helt nöjd med kompromissen, men jag hoppas att allt snart ska vara precis som vanligt igen.