Den här påtvingade inomhusvistelsen verkar få följder. Jag börjar få fler och fler kattungeliknande drag. Matte har undrat om det kommit en ny katt i mitt hus, men det är ju bara jag, Gustav! Det ser hon väl?
Det här är inget bus, matte, jag är en prydnad!
Jag har börjat hoppa upp på platser jag aldrig varit på förut. Bland annat hyllan ni ser här ovanför. Den är ganska högt uppe, ovanför en bänk som Puff proklamerat som sin. Eftersom jag tuffat till mig litet, struntade jag i hennes påstådda ägorätt, och fortsatte sedan vidare uppåt. Det var ganska mysigt där uppe, men alldeles för belamrat med onödiga prylar. Hittade till slut en plats, precis lagom för en välväxt katt.
Igår, när matte satt framför datorn och inte såg mig, passade jag på att utforska diskbänken och diskhon. I hon kunde jag nosa spår av någon fisk. Undrar just hur det kunde komma sig? Det är tydligt att detta område måste bevakas mer intensivt, så att matte inte kan smuggla undan fisk utan vår vetskap.
Idag höll jag nästan på att retas litet med Puff, men i sista stund ändrade jag mig. Det slog mig helt plötsligt att ena tassen var helt otvättad, så det fick prioriteras.
Idag har jag varit ute två gånger, trots tio minusgrader. Jag stålsatte mig, och stannade kvar utomhus i säkert åtta minuter varje gång. Kände mig som jag borde haft tapperhetsmedalj.