Idag har det hänt två saker, en bra och en dålig. Den dåliga är att husse rymt igen. Men den bra att jag äntligen, efter att jag söndag-måndag-tisdag-onsdag-torsdag-fredag-lördag-söndag och måndag tvingats bära detta pinoredskap! Hur många dagar blev det? En evighet!
Litet dumt är det också att mitt öga inte vill öppna sig än, så något utetassande kan jag inte räkna med så länge som det ska droppas och droppas i ögat. Just nu är jag riktigt less på det här dragandet i ögat för att det ska öppna sig. Protesterar genom att stänga mitt tredje ögonlock, och det gillar inte matte. Droppen måste komma på ögat, påstår hon. Där har vi olika åsikter.
Att kunna äta utan problem, och få tvätta mig när jag vill, det var i alla fall hundra procent befriande!