I morse var de oroväckande tidigt uppe, mina människor. Det borde egentligen vara positivt, med frukost i ottan för en gång skull. Tyvärr vet jag genom erfarenhet, att glädjen över denna förmån brukar bli kort? Och alldeles riktigt, jag hann knappt slänga i mig det sista i matskålen, innan husse kom fram och uppmanade mig att ta väl tass om matte. Nu skulle han iväg och jobba i norra landet igen. Suck och suck!
| KAN man binda fast hussar?? |
Två stora resväskor bars ut, och så försvann de båda två. Hittills har jag kunna tassa adjö där ute, men idag fick jag inte följa med ut. Ja, fick och fick, jag ville inte heller för den delen. En snabb sniff vid dörren räckte för att få mig att backa tillbaka.
Lyckligtvis är matte klok nog att stanna kvar i mitt hus. Även om det dröjde en stund -alldeles för länge- kom hon tillbaka i alla fall. "Ta väl tass om matte" sa han, husse. Till mig, inte till Piff eller Puff. Han vet vem han kan lita på.