Smaken är som...

Jag förstår inte hur man kan tycka så olika om mat?

Matte har köpt en ny sorts frukostmat med lamm eller kalkon. Jag tycker den är näst intill oätlig. Möjligtvis kan jag slicka i mig såsen. Om jag är hungrig. Medan Piff, som hittills ratat all blötmat, slafsar i sig varenda smula! Nästan så jag tror hon försöker ta litet av skålen också?

Annat är det med kungliga kaninen! Det är mat för en katt, det! Tycker jag. Medan Piff lämnar alla de goda köttbitarna! Inte ens Puff, som brukar kasta sig över allt ätbart, vill ha av de godbitarna. Nåjam, det blir fler över till mig. Före lunch är de garanterat slut. 

Sedan måste jag erkänna, att jag har aningen svårt för att komma ihåg just det. Att de är slut, alltså. Brukar tillbringa en del tid vid skafferidörren, ifall det händelsevis skulle kunna tänkas finnas några kvarglömda bitar någonstans? Det har inträffat, men ackjam, alltför sällan.