Inställd vårpremiär

Det är inte som vanligt runt mitt hus i år. Alla restauranger som serverat kanin har stängt! Jag har letat överallt, för att kolla om de möjligen flyttat lokalerna, men det finns inga nyöppnade heller? Det känns verkligen tråkigt, för just kaninpremiären var något av vårens höjdpunkt.

Matte säger att det har varit något som heter pest här. Och när det gäller kaninfrånvaron har vi skilda åsikter. Hon saknar dem inte alls. Mest för att hon måste ha nät runt alla blommor, buskar och träd. Jag tycker det är en petitess. Vad spelar litet nät för roll? Det enda nät jag ogillar, är det som sitter runt ena sidan på rhododendronbusken. Och vet ni varför det sitter där? Inte är det för några kaniner, inte. Nä, det är för jag inte ska kunna hoppa ut och överraska de läckra fjäderkotletterna, som brukar sitta där på marken.

Jag hoppas att det blir nyinvandring av kaniner snart. Så här tomt och ödsligt vill jag inte ha det på mina restauranger.

Ett krypande vårtecken

Jag hade just haft ett jam med min bäste kompis,

när matte fick för sig att hon skulle ta en närbild på mig

Inte gick det! Hur skulle hon kunna hinna med det? Jag tassade fram det fortaste jag kunde till henne, var hon än ställde sig. Så det blev bara suddiga nosar och skarpa bakdelar på alla bilder. Helt grundlöst anklagade matte mig för att vara en linslus. Möjligen kan jag gå med på epitetet kellus, om det finns?

För övrigt kan jag meddela, att jag observerat ett krypande föremål på golvet idag. Matte ville inte att jag skulle studera det närmare, för hon påstod att det var en geting. Och att det är ett vårtecken. Så bra. Då öppnar snart mina restauranger där ute för säsongen. 

Vet inte om jag gillar påsken?

Jag gillar inte påsken så mycket. Helt plötsligt blir Mitt Område beskuret på alla håll och kanter. Utom mot favoritgrannens, förstås. Skällisen på granntomten dök upp och var arg på mig utan någon som helst anledning. Det räckte att jag satt där, jättelångt ifrån honom, vill jag påjama.

På tomten mitt emot finns en av mina bästa restauranger. De serverar kaninstek av bästa kvalitet. Där har också blivit ockuperat, inte av skällisar, men av ett flertal människor, som jag inte känner mig riktigt bekväm med. 

Jag är visserligen social och gillar tvåbenta överlag, men det kan bli för mycket av det goda. Och för häftigt. Nu har jag förstås haft viktiga uppgifter på hemmaplan. Matte ska spinnhealas fortfarande. Hon börjar väl bli något mer normal (med människomått mätt), men hon har börjat med en irriterande ovana att väcka mig på nätterna. Då ska hon ta medicin. Jag är ju inte så noga med klockan, så jag tror förstås att det är morgon då. Är det morgon ska man ha frukost. Jag kan lika gärna ha morgon klockan tre som sju. På så sätt är jag väldigt flexibel . Det är inte matte. Tji frukost.

Enligt matte kan jag ha vissa förhoppningar att trycket på Mitt Område lättar något i morgon. Men att jag måste vara beredd på att det här bara var en förberedelse på det som ska komma. Det blir med andra jam säkert precis som alla andra somrar jag upplevt här.