Det är vad jag tror

Men nu blir jag besviken på dig, matte!

Tänk er en hårt arbetande katt. Denne har tagit igen sig en stund i sitt hus, och därefter gång på gång påjamat nödvändigheten av att få fortsätta sitt jobb där ute. Blir nekad denna enkla önskan av sin matte. Hon säger: " Du vill inte gå ut, Gustav". 

?????

Den där katten, som händelsevis råkar heta precis som jag, tycker givetvis att mattes påstående är oerhört märkligt, och tar därför ingen som helst notis om det. Till slut öppnar matten dörren, och katten inser direkt att detta har matte ordnat bara för att hävda att det var hon som hade rätt! 

Varför lyder hon inte?

I lördags blev jag uppriktigt besviken på matte, för trots att jag på det bestämdaste befallt henne att stänga av regnet, hände ingenting. Då hade jag legat och väntat flera timmar i min lilla koja ute på altanen. Både matte och husse hade öppnat dörren flera gånger och frågat om jag ville komma in? Till slut, efter moget övervägande, gjorde jag långsamt det.

Det var då jag tyckte det var dags för ett allvarligt jam med matte. Nu fick det väl ändå räcka där ute?! Inte ens att utföra sina mest basala behov var ju omöjligt som det vräkte ner! Tyvärr möttes jag av total oförståelse i min frustration. Tyckte faktiskt det var ganska uselt, att hon inte kunde hjälpa till med en sån här viktig sak.

På söndagen var det tack och lov godtagbart i luften. Inga problem att utföra varken det ena eller det andra. Jag har en egen låda här inne, men det ska verkligen vara kris om jag ska använda den. Kan inträffa nån enstaka gång på natten. Men på dagen? Aldrig. 

Även idag har jag varit tillfreds. Har tagit ett långt arbetspass hos favoritgrannen. En ekorre har fått för sig att uppehålla sig där. Måste detaljstudera dess rörelsemönster och lägga upp en strategi för infångande. Matte är litet sur på den, för hennes nötter på hasselbusken hinner aldrig mogna, innan de är borta. Och jag kan ju inte alltid ligga där under.

Kattens list övergår mattes förstånd

Har haft en riktig utehelg, kanske till och med mer än vad jag tänkt mig. I söndags skulle matte nämligen åka iväg mitt på dagen, och eftersom jag varit ute hela förmiddagen, tyckte hon att jag skulle stanna inne. Hon skulle inte komma hem förrän sent. Det var då våra åsikter gick isär.

Hon menade, att det skulle bli litet väl länge för mig att vara ute. Det var ju inte varmt, precis, och så skulle det bli regn.
Jag ansåg, att jag hade det mycket bättre ute, oavsett väder.
Ett tag såg det ut som om hon skulle vinna. Hon klädde på sig, och förmanade mig att stanna inne, och så försvann hon ut genom dörren. Besviken lommade jag iväg till angränsande rum. 


Efter bara någon minut tändes mitt hopp igen. Matte kom tillbaka! Hon hade visst glömt något. Nu, insåg jag, gällde det att smida medan järnet var varmt. Jag placerade mig strategiskt rätt långt ifrån dörren, för att invagga matte i en falsk säkerhet. När hon sedan öppnade dörren förstod jag, att nu fanns bara ett läge. Blixtattack! Så innan hon hann fatta någonting, var jag redan ute på trappan, och satte mig sedan direkt i säkerhet på andra sidan grannens staket. Smart, va? Hon hade inte en chans!


Visst, hon var borta länge, och nog ville jag komma in när hon kom tillbaka. Men inte mer än att jag sedan gjorde en liten markering, för att visa att jag haft rätt från början. Efter litet mat yrkade jag på ytterligare en stunds utevistelse, trots regnet. Då blev hon allt förvånad! Jag var inte ute så länge då. Egentligen var jag rätt nöjd på det. Så nöjd, att jag inte alls hade bråttom ut i morse. Tog en skön sovmorgon, och tassade omkring här inne i godan ro på förmiddagen.

Har förstås efter det patrullerat runt Mitt Område. Bäst att säkerställa allting inför stormen, som ska komma i natt. Då tänker jag i alla fall vara inne.