Det händer både dumma och underliga saker runt mitt hus. Jag tycker att det dumma är värst, medan Lisa är mest orolig över det underliga. Möjligen kan bägge sakerna ha samma upphov?
Vad är det då som är dumt? Jo, att inkräktaren inte ger upp! Nu har jag fått försvara mitt högst Privata Område IGEN! Denna gång har mitt andra öra blivit rivet. Turligt nog inte lika djupt den här gången. Men ändå. Jag har ingen lust att ha slagsmål som en månatlig aktivitet, absolut inte!
Vet inte om Lisa observerat den grå-vite här utanför, eller om hon sett nåt monster här på morgnarna? Både igår morse och i morse har hon betett sig väldigt konstigt. Hon har bara oroligt sprungit omkring och kollat i fönsterna, timme efter timme. Igår åt hon inte ens förrän på eftermiddagen, hon som brukar kasta sig över maten på morgonen och äta rent på nolltid? Och hon har inte gått ut på altanen heller de här dagarna, bara stått vid kattluckan och tittat ut. Kanske har hon sett den hemske besten? Eller är det nåt annat monster?
Jag hoppas förstås att det inte finns fler otäckheter där ute. Det räcker mer än väl att slåss med inkräktaren!
Stort suckjam! Hon har övergivit mig, min favoritkliare. I fredags vinkade hon hej då, men jag har inte riktigt gett upp hoppet än. Om hon skulle ångra sig, har jag vaktat hennes säng och hållit den varm så gott jag har kunnat.
Bortsett från det tråkiga, har min helg varit riktigt behaglig. Massor med sol i pälsen, och ett längre studiebesök i växthuset. Där var det sommarvarmt, så jag passade på att undersöka hur det gick att meditera? Matte hade idéer om att jag skulle följa med henne ut, när hon gick därifrån, men just då var jag som mest koncentrerad i min meditation, så det gick ju inte! Hon fick allt komma tillbaka när jag var färdig, vilket hon också gjorde. Ibland är hon förvånansvärt väluppfostrad!
Idag var det slut på solen. En massa blött har gjort stora pölar på min gård. Det har fått bli fönsterspaning mest hela dagen. Tänk så mycket det finns att hålla under uppsikt där ute! Ibland är det nästan så man sitter och slöar till, men helt plötsligt dyker det upp något som påfordrar omedelbar skärpning. Riktigt långtråkigt blir det aldrig.