Olika falla...

Det hände något för mig obegripligt vid frukosten i morse. Vi satt alla tre och väntade på att maten skulle serveras, när Puff var oförsiktig nog att ha sin svans för nära mattes

Slipper straffpåföljd

ena fot. När hon tog ett steg åt sidan, ja, ni förstår vad som hände? Puff jamade förskräckt, förstås. Och det var nu som det besynnerliga inträffade.

Jag, som har en viss vana vid att bli svanstrampad, var väl medveten om rutinerna vid dessa tillfällen. 

1. Jag skriker till.
2. Både Piff och Puff kommer rusande och hoppar på mig, åtföljt av upprört jamande och klösande.

 Och vad hände nu?? 

1. Puff skrek till.
2. -----

Piff tog ingen som helst notis om det hela! Tassade inte ens fram till henne för att kolla hur det gått? Att hoppa på någon av dem är för min egen del totalt uteslutet.

Inte för att jag missunnar Puff noll procent påhoppande, men kan ändå sammanfattningsvis konstatera, att i det här huset är det mycket illa ställt med jämställdheten.

Och så funderar jag på varför tre kattburar stått på parad här inne några dagar???