Ut, ut, ut!

För en liten tid sedan var jag nästan alltid inne. Mest låg jag och sov, med korta avbrott för fönsterspaning. Nu vill jag knappt vara inne alls. De minuterna jag är inne efter frukosten är lätt räknade. Tänk vad vädret kan påverka! Livet är onekligen mycket trevligare nu, när det inte är så kallt längre.

En effekt av att vara ute hela dagarna är att jag också sover så gott hela nätterna. Nån liten sväng för att fylla på magen blir det förstås, och samtidigt kan jag passa på att sitta i fönstret en stund. Men inte ett jam kommer från min nos, och när jag spanat färdigt kryper jag tyst ner hos matte igen. Inte har jag bråttom upp heller när det börjat ljusna. Vi kan ligga och dra länge på morgonen. I morse var matte till och med uppe före mig! Det är mycket ovanligt, kan jag jama! Måste ha nåt med våren att göra, det också?


 

Visst är det dumt?

Ibland undrar jag hur mycket regn det kan finnas i ett moln? Det funderade jag en hel del över i lördags. Men ibland, när jag satt där i fönstret och undrade, visade sig solen helt plötsligt igen! Givetvis påfordrade jag omedelbart dörröppnande. När jag kikade ut såg jag en massa blött på farstubron. Det manade till försiktighet. Visst är det dumt att regnet finns kvar på marken, fast det

försvunnit i luften?

Igår var det soligt och fint, och jag låg under min hasselbuske och betraktade matte och husse när de höll på i sina lådor, en liten bit bort. Det de gjorde var av noll intresse för mig, grävning och plantering är inte riktigt min grej, men gemenskapen kändes ändå trevlig. Husse gav upp efter ett tag, men matte fortsatte, och jag stannade hos henne. Följde efter henne överallt, och höll uppsikt över allt hon gjorde. När vi sent omsider avslutat dagens arbete, var jag fullt nöjd med att vara inne resten av kvällen. 

Efter en hel dag ute, och en god middag på kvällen, var det skönt att hoppa upp i sängen. Matte och husse hoppade förstås inte upp där, men sov gott på natten, det gjorde vi alla tre!


 

VULK-terapi

Jag håller på att VULK-träna min matte. Om ni inte vet vad denna terapi innebär, kan jag berätta att den står för "Vara

Tror det får vara nog för idag...

Ute Längre på Kvällarna". Det är viktigt att införa denna regel stegvis, har jag märkt. Tar man det för häftigt blir det ett jamarns liv, med letande och ropande. Det är därför klokt att förlänga utevistelsen enligt VULK-metoden. 

Principen är enkel. Kväll 1 stannar man ute en halvtimme längre än vanligt. Kväll 2 kommer man hem ungefär samma tid som första kvällen, medan man kväll 3 lägger på en halvtimme igen. Sedan upprepar man detta tills målet är uppnått.

Jag har nu nått en bra bit på vägen. I princip så långt som det är aktuellt just nu, för ännu är det inte riktigt läge för patrullering hela natten. Att genomföra grundterapin under en längre tid vet jag underlättar vidare steg, så just nu finslipar jag VULK-träningen. I slutet av juni påbörjar jag  fördjupningsdelen, skulle jag tro.  Går den lika bra som den här första delen, är jag fullt nöjd.