Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







tisdag 2 augusti 2016

Hej, jag heter Lisa!



Jam på er! Lisa heter jag, och jag är ny katt i det här huset.


För att komma hit måste jag åka bil i många dagar. Det gjorde inget, för jag gillar att åka bil. Då kopplar jag av och sover så bra. 


Direkt jag kom hit upptäckte jag att jag måste rätta till både det ena och det andra. Först tog jag itu med växtbeståndet, vilket mina företrädare misslyckats med. Fixade jag på nolltid. Det är ju bara att smaka på dem! Sedan var det en blomma som just inte hade några rötter. När jag demonstrerade det på golvet för matte förstod hon att det bara var att slänga den. Så nu har jag fått till stånd mycket mer plats i fönster och på andra ställen.

En annan sak jag styrt upp är städningen här. Det har slarvats, kan jag jama! Jag har hittat massor med dammråttor under olika skåp. Människorna skyller på att det är svårt att komma åt där? Det är ju bara att sticka in tassen?! Så också det har jag börjat få ordning på. Radat upp råttorna utanför skåpen. Jag tror matte blev väldigt tacksam för min hjälp?

Idag har jag varit hos vettisen. Matte hade känt en rätt stor knöl på min rygg. Jag har visst fått en inflammation efter den otrevliga sprutan jag fick förra gången jag var där. Och vet ni vad vettisen sa för nåt idiotiskt? Jag ska svälta i en vecka!!! Bara en halv burk i stället för den hela som är det minsta jag behöver för att överleva!? Matte råkade avslöja att mitt bajs rinner ut. Så ifall ni aldrig hör av mig igen vet ni vad det beror på!

Jag har massor att berätta om mitt nya liv här. Om jag mot förmodan överlever svältkuren ska ni få veta mer då.

 

  

18 kommentarer:

  1. Hej söta Lisa, jamarkul höra ifrån dig och oj vad mycket du har att berätta! Det där med fuskstädandet låter ju väldigt alarmerande och vilken dålig ursäkt dina människor kom med! Stackars dig som måste svälta i en vecka, nu kommer du säkert att bli så svag att du inte orkar jaga Gustavs svans, eller men överleva kommer du! Buff från Sven och company

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner ändå att jag fått mycket uträttat på bara några veckor här! Med min tassfasta ledning kommer det snart vara perfekt städat här!
      Jag är väldigt orolig för svältveckan. HUR kan de utsätta mig för detta?

      Radera
  2. Nämen hej! *vinkar med tassarna* Det låter som att du har tassarna fulla den närmaste tiden, men hur ska du kunna arbeta ordentligt om du nu ska svälta en hel vecka? Har matte tänkt på det? Va? Va??

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan inte tro att pågått någon som helst tankeverksamhet när de fattade ett sånt beslut? Jag behöver ju MASSOR med mat! Stackars, stackars mig!!!

      Radera
  3. Hej Lisa,
    välkommen till oss i det kalla norra landet, även om du inte kan tänka dig det nu när det är sommar o varmt här.
    Men i vinter kan du kanske rulla runt i något vitt kallt utanför huset.
    Jag förstår att du gillar att åka bil, det gör jag också.
    Tycker att det är jamarkul att se mig omkring.
    Jag har en stor skällis-bur i baksätet.
    Jag hoppar både in i den och ut ur den själv.
    Svälta låter inget kul, men du överlever nog.
    Det där med att rensa upp i nya hemmet och ändra om, det kommer jag ihåg att jag också gjorde när jag kom till matte o husse.
    Hälsa din storebror från mig.

    Ozzy

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vitt kallt låter inte så mysigt, men jag är beredd att testa det mesta! Till och med snabeldraken!
      Jag gillar verkligen att åka bil! Det är hur mysigt som helst, även in jag inte har en skällisbur, men en rätt stor kattbur. Jag tittar inte så mycket, jag blir så sömnig när jag åker.
      Jo, de måste få litet inredningshjälp i början. Antar att du fått till det riktigt skapligt vid det här laget?

      Radera
  4. Hej Lisa! *vinkar glatt med tassen*
    Vad roligt det skall bli att få lära känna dig och du skall veta att du har kommit till ett riktigt toppenhem även om en del uppfostring återstår. Vi ser att du redan har kavlat upp pälsen och börjat jobba.
    Hjälpen med blommorna gissar vi att matte blev oerhört tacksam för. Här hemma har matte gett upp om att ha några blommor alls för Bosse gör precis som du varje gång hon försöker *fnissjam*
    Men det låter hemsk med bara en halv burk mat om dagen. Jam menar, du är ju liten och måste ha massor av mat för att kunna växa! Hoppas du överlever svältkuren och blir bra i magen. Hasse hälsar att han vet hur det är, han var lika dålig i magen när han flyttade hit men för hans del berodde det på att han hetsåt. Nu är han bra och äter lugnt.
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, hej! *vinkar tillbaka*
      Jo, jag har fullt upp med att göra det trivsamt här! Men jag är full av energi, så det ska nog bli bra snart!
      En halv burk är på tok för litet! En liiiten pytteburk dessutom! Det där med att äta fort känner jag igen! Men vad gör man när det är så jamarns gott med mat? Hur bär man sig åt för att äta lugnt? Det fattar jag inte!

      Radera
  5. Det är lätt hänt att det blir lite oordning i magen när man blir utsatt får så många nyheter som du blivit på sistone. Det blir så klart tufft att överleva på så lite mat, men antar att vettisen vet vad h*n gör. Viktigt att du får rätt foder, förstås. Jag tror nog du kommer överleva i alla fall. Vill ju gärna veta mer om dig och dina intryck, och inte minst vad storebror Gustav tycker i olika frågor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är förstås tveksam till om vettisen inser vilken fara hon utsatt mig för? Jag tyckte redan förut att mattilldelningen var för snål. Men nu? Varenda gång matte går ut matskålen till jamar jag ynkligt.
      Jo, jag får nån magmat, och den är riktigt god. Det lilla jag hinner känna av smaken innan det är slut på tallriken.
      Gustav? Det bästa på honom är svansen!

      Radera
  6. Hej ❤ Sötaste Lilla Lisa ❤
    Bra att du hjälper matte med dammrådisarna, Nu när de är framme är det lätt att bli av med dem 🐱
    Att fixa bra utsikt på fönsterbräda är ju också prioriterat. Bra jobbat!!!
    Du överlever säkert, men liiite hungrig blir du nog. Fast vettisar vet vad dom råder till och att bli bra i magen är ju viktigast.

    🐈 Nosgos 🐾

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, hej! Att städa är jättekul! Jam, faktiskt är det mesta jättekul, tycker jag! Livet är en fest! Förutom svälten, förstås. Konstigt att jag lyckas vara glad ändå?

      Radera
  7. Hej på dej Lisa! Jaså Gustav har fått en liten lillasyster eller är det en fruga? Det låter som du redan har en hel massa saker att tassa ner och jama om. Det ska bli spinnande att läsa.
    Men vad är det för fel på alla tvåbeningar när det gäller det här med mat! Vi lever också på svältgränsen och får jama oss trött för att få en liten skopa med torrisar. Dom säger att jag (Kolfart) behöver banta. Jag som är så välväxt! Jamen Maja då? Ska hon bara försvinna hon då? Nä, hon ska behålla vikten. Snurrigt!
    Men det är ju klart att om bajset bara rinner ut så är det ju nåt fel som måste lagas. Och sånt vet ju vettisar. Bäst att lyda.
    NosBuffar från Kolfart och Maja

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fruga? Bevare mig väl för att få en så gammal man! ;-D Tror inte han hyser några varmare känslor för mig heller, fast jag pockar på hans uppmärksamhet hela tiden? Han verkar inte gilla att jag smäller till hans svans så ofta jag kan? Att öka matransonerna är prio ett på min lista, det låter hemskt hur ni har det! Banta låter som ett riktigt fult ord!

      Radera
  8. Så kul att du tassar Lisa! Låter som du har haft fullt upp! Hoppas att infektionen går över fort och att det blir bättre med bajset också., det där med för lite mat är tyvärr alldeles för vanligt(det var länge sedan vi fick tillräckligt kan vi jama) Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det var en hel del att rätta till när jag flyttade in, men jag har redan lärt mina människor rätt mycket. På det stora hela är jag nöjd. Och ni får inte heller äta er mätta? Hur kan det vara möjligt?

      Radera
  9. Oh, så roligt att du jamar själv i bloggen, Lisa, välkommen i gänget! Förstår att det är mycket att ta tass om i ditt nya hem, så glada de kan vara att du känner ett sådant ansvar för trivseln!
    Vi håller tassarna jättehårt att den där bulan försvinner fort och att du inte behöver svälta mer än - kanske någon timme eller så... :-)
    Tassklappar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket! Jo, jag ser fram emot att få uppfostra mina nya människor, och få berätta om mina framsteg här! Alltid kan vi väl ge varann litet tips? Bulan bryr jag mig inte så mycket om, men svälten är verkligen besvärande! Måste komma på nåt knep att få tag på mat. Jag letar och letar...

      Radera