Inget krusande här, inte!

Den här helgen får mina människor godkänt i närvaro. En trea kan jag dela ut, fast svag. De kunde givetvis inte låta bli att rymma någon av dagarna. Nu var det ju väldigt skönt väder, därför fick de det förhållandevis goda betyget trots allt. 

Kvällarna har jag uppskattat mest under helgen, för då har vi haft mys tillsammans ute på altanen. Jag älskar verkligen att upptäcka matte och husse där! När det är så här varmt brukar de sitta där och äta. Då njuter jag av att ligga bredvid dem på det solvarma däcket. 

Fast i lördags, när jag tänkte delta i måltiden med egen medhavd mat, ville de inte ha mitt sällskap? Redan när jag närmade mig och som vanligt annonserade att det var knytkalas på gång, blev jag anmodad att "stanna där"!? Ja, var det på det viset fick de väl sitta där för sig själva. Jag krusade minsann inte!

Idag brydde jag mig inte om att bidra med något till lunchen. Men mitt sällskap fick de i alla fall. Långsint, det är jag inte.