Om det nya året kan vi ingenting veta...

Om det nya året kan vi ingenting veta

hur vi än efter svaren leta

Det kommer bli tårar, det kommer bli skratt

och ibland blir vi arga och sura
Men varje dag är en värdefull skatt

 vi ska inte till avund låta oss lura

För varje dag får vi nytt kapital
ett dygn att förvalta på bästa sätt
Vilken gåva att få göra sina egna val
även om det inte alltid är lätt

Till dig som är sjuk önskar jag bot

 Att du som är ledsen ska hitta till ljuset

Den ensamme någon att luta sig mot

för att värma ett hjärta så fruset

Det nya året är som obruten mark

där fåror ska plöjas och fröer ska ner

De goda ska vinna på livsvilja stark

Det är åtminstone något jag ber

För hur svårt kan det vara att leva i fred

Att förstå hur lika vi inuti är

och inte på medmänniskorna se ned

Så låt oss nu bilda en Kärlekens Här

En armé av soldater med Ordet som vapen
bärande fredens och godhetens svärd
överbryggande de fientliga gapen
som då fyllda med kärlek ger hopp till vår värld

Nertassat med hjälp av min matte inför nyår 2015

Jag är tillbaka igen på måndag!

Jag är nyfiken gul

Jag tror att många människor har glömt att vara nyfikna. Min erfarenhet är, att de bara går förbi massor med spännande saker utan vidare undersökning. De varken stannar till, böjer sig ner eller nosar på någonting. Om de visste, vad mycket värdefullt de missar genom sitt jäkt!

Jämför bara med oss katter. Hur många gånger varje dag stannar vi inte till, även om vi tassar exakt samma väg varje dag, och kan varenda del av vägen? Men vem vet, kanske just idag kan jag hitta något nytt? En ny doft, ett nytt perspektiv, en annan färg? 

För att inte jama om, när vi upptäcker ett outforskat rum av något slag! En hålighet, en öppen dörr som brukar vara stängd, ja, vad som helst som man kan krypa in i. Genast väcks vår nyfikenhet! Vad kan finnas där inne! Man bara måste, måste få veta!

Vad jag förstått efter att ha studerat minisen, som kryper omkring här ibland, finns vissa sådana kattliga instinkter hos honom. Tyvärr verkar de ofta motarbetas av hans större människor? Framför allt verkar han inte få nosa på vad han vill?

Nog tror jag att våra tvåbenta vänner skulle må mycket bättre om de 1) tog sig tid att upptäcka allt det som finns utanför vägen de går på 2) vågade sig in även på osäker mark. Så mycket vi katter har att lära våra människor!

Nu ska jag önska alla kompisar och era människor en riktigt skön sommarhelg! Hoppas ni mår bara bra allihop! Vi tassas igen på måndag!

Nu är det bevisat!

Såg ni den högst intressanta artikeln i tidningen angående vilka som är värsta miljöbovarna?? Jag har alltid ansett att hundar är ett miljöproblem, och nu är det bevisat! "En stor hund är värre för miljön än en stadsjeep" stod det i rubriken, och då hajade jag till, naturligtvis. Nu tycker jag förstås att bilar också är ett stort problem, de kör alldeles för fort ibland på vår lilla gata. Nu var det visst inte riktigt det, artikeln handlade om. Utan om det här:

En stor hund kräver 1,1 hektar mark för att göra mat så att hunden blir mätt. Den där stora bilen behöver 0,41 hektar om den körs ettusen mil om året. Och då har man räknat med det som behövdes för att bygga bilen. Om man byter den stora skällisen mot en mellanstor behövs 0,84 hektar. 

Jag läste vidare med intresse. En katt då? Det förstod jag väl! Bara 0,15 hektar för oss! Jama om skillnad! Ytterligare ett plus att lägga till andra för oss. Dessutom vill jag framhålla att jag för egen del utför ett viltvårdande arbete, och kräver säkert ännu mindre yta. Vi katter är verkligen till fördel på alla sätt!