En annorlunda natt

Jamars, vilken konstig natt det blev! Jag gick och lade mig ungefär i vanlig tid. Husse hade eldat ordentligt i braskaminen, så jag var tvungen att sträcka ut mig helt i soffan för att svalka magen. Innan jag somnade tittade jag till min gäst, för att se att allt var okej. 

Innan dess hade jag inga problem med att komma in efter min kvällspatrullering. Det var en enorm pälsblåst där ute. Och värre blev det. När jag sovit en stund, vaknade jag av att hela huset dånade. Någon hällde ut hela himlens vatten på mitt hus! Jo, det är alldeles sant! Hann knappt undra vad det var frågan om, innan Åskar dundrade in. Och strax därpå blev det alldeles svart. 

Då kom matte. Vad trevligt, tänkte jag, litet nattmys! Det är man inte van vid, precis. Vi har alldeles för litet sällskapsliv på nätterna! Nu hade vi det riktigt mysigt en lång, lång stund. Tände ljus, lyssnade på oljudet där ute, och var tacksamma att vi satt inne i värmen. När lyset sedan kom tillbaka var det slut på det roliga. Trodde jag. 

Matte gick och lade sig igen, och jag med. Men knappt hade jag hunnit lura till ordentligt, innan min gäst klev upp ur sin säng. Han skulle på nåt jobb långt bort, och måste åka "innan det var morgon". Det senare var hans åsikt. Enligt min mening var det gott och väl morgon. Något jag med emfas jamade till matte också, när min gäst farit iväg. Tog till mina mest effektiva brösttoner. Visserligen blåste det fortfarande, men ut, det var vad jag ville. Och faktiskt lyckades jag få upp henne, även om hon inte såg så glad ut. Men det kan man ju inte alltid vara.

Tänk vilken natt! Först gemytlig samvaro, och sedan bli utsläppt i vettig tid. Tror jag hälsar Åskar välkommen tillbaka, åtminstone om han släcker lyset här.