Det är nåt visst

Den är nåt visst att så här få sitta

Ingen hets eller oro, bara frid

 Alla detaljer kan jag nyfiket betitta

utan begränsningar i tid

Ute måste jag ständigt ta mig akt

Hålla ett öga både fram och bak

 Alltid vara på min vakt

Nä, så bra det är här inne, under mitt egna tak

Nu tassar jag på semester

Precis lagom varmt. Lugnt och skönt, inga oroande ljud. Bara total avslappning. Hela kroppen mår bra. Allt är perfekt. Just i denna stund. Ska försöka behålla det här ögonblicket inom mig, så länge det bara går.

Även om det kanske inte alltid blir exakt så här ljuvligt de närmaste veckorna, kommer detta ändå vara min huvudsakliga sysselsättning ett tag. Jag tänker alltså ta semester! Minst två veckor, har jag bestämt. Kanske beviljar jag mig själv ytterligare dagar. Det beror alldeles på vilka skäl jag åberopar, om det ska beviljas eller inte.

Jag hoppas ni hittar tillbaka till mig, någon gång när sommaren är som somrigast. Och jag önskar att ni allihopa ska kunna få massor med avkopplande dagar, stunder att bara njuta. Sänder denna önskan speciellt till de människor ni har nära, eftersom de verkar ha så svårt att slappna av. Låt denna sommaren bli en frid-sommar! Det är mitt jam till er!

 

Ännu råder friden

Min höga ambitionsnivå för närvarande beträffande utearbetet har medfört att matte ställt ut mat till mig. Det passar mig utmärkt, eftersom jag annars får påbörja lunchen sent på kvällen. Matklockan kommer då så att jama alldeles i oordning.

Tacka vet jag lunch vid lunchtid!

Nackdelen: Man måste hålla ständig uppsikt efter lösspringande skällisar. 

Men den lilla olägenheten tar jag gärna, för åtminstone hittills har det varit rätt lugnt på den fronten. Tyvärr har jag onda aningar om vad som väntar de närmaste månaderna. Och det gäller inte bara skällisar. Sorgligt nog måste jag erkänna, att såna av min egen sort är värst. De, som kommer och mopsar sig, och inbillar sig att det är deras Område här. Men den dagen, det bekymret. Just nu är det frid som råder. Och lunch ute på trappan.

Min julönskan till er

Nu ska jag önska er alla något, som jag tycker är bland det vackraste som finns: Frid. 

Framför allt den frid som kommer inifrån.  Den känsla som infinner sig, när man är tillfreds med det man har, och nöjd med vad man uträttat. Att kunna känna frid, att vara tillfreds, är som det finaste balsam för själen. De stunderna man upplever frid, är man i total harmoni med livet man lever. Man har accepterat det man ändå inte kan göra något åt. Frid är Det Stora Lugnet.

Jag önskar er förstås också frid i betydelsen att slippa en massa måsten, bara för att det är jul. Det verkar som om våra människor lägger en massa krav på sig själva den här tiden. Tänk, så skönt att få vara katt, och inte behöva bekymra sig. Att få snurra ihop sig, lägga plikterna åt sidan och bara känna ända ut i klospetsarna hur bra man har det. Känna frid.

Frid och fred i alla hem önskar jag alla katter och människor. Eftersom jag vet, att vissa av er har också hundar inneboende, ska jag var generös så här i jultider, och innefatta även dem i min julönskan. Frid åt er alla!