Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







Visar inlägg med etikett magkliare. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett magkliare. Visa alla inlägg

torsdag 10 maj 2012

Min favoritgäst är här

Till mina människor räknar jag matte, husse och favoritgrannen. Sedan har jag en favoritgäst. Bästa magkliaren och sängkompisen. Och hon har kommit! Nästan det allra bästa av allt är att jag får ha henne helt för mig själv. Både Piff och Puff är för korkade att inse vilken tillgång hon är. Men tur för mig!
Ett ytterligare plus hos min gäst är att hon är förståndig nog att ligga ner i soffan när hon ser på teven. Därvidlag är ju matte helt hopplös.

Kvällen igår tillbringade jag tillsammans med gästen. Ja, det blev till och med natt innan hon försvann. Då valde jag att stanna kvar i soffan, var faktiskt för trött för att flytta på mig.

När jag vaknade några timmar senare, kände jag mig utvilad och pigg. Tassade in för att väcka gästen, så hon kunde släppa ut mig. Visade sig lättare jamat än gjort. Fick ingen som helst reaktion på mina jam eller fysiska kontaktförsök. Gjorde ytterligare några lika fruktlösa försök med några timmars mellanrum.

Till slut blev det i alla fall vad människorna kallar morgon. Jag fick litet blötmat, och tassade ut på dagens första uppdrag. Det blev en kort arbetsdag idag på grund av dåliga väderförhållanden. Mängden blött nedfall översteg den av Kattyrkesrådet beslutade andelen. Risk för arbetsskador. Och det vill man ju inte ha. 

fredag 25 mars 2011

Vad tror ni om den här?

Nu har jag snickrat ihop en ny skylt. Detta med anledning av alla skällisar, som invaderat Mitt Område på sistone. Jag har förstått att bokstäver är för invecklat för deras hjärnor, så jag har försökt att få till en skylt som så pedagogiskt som möjligt beskriver mina regler.



Vad tror ni? Är den tillräckligt klargörande? Det kanske är aningen drastiskt att förespegla en färd till hundhimlen om man jagar mig? Att straffet inte nödvändigtvis behöver verkställas, är jag ju inte tvungen upplysa om. Hoppas bilden har tillräckligt avskräckande effekt i alla fall, för nu måste det bli ett stopp på dessa hundrusningar på mitt allra privataste område, precis utanför huset. Sedan jag rapporterade om det senast, har det varit ytterligare en sådan attack. Turligt nog befann jag mig inomhus då också. 

Den här helgen ska jag ha roligt. I morgon ska vi ha kalas, och alla mina bästa magkliare kommer. Dessutom har jag stora förhoppningar att det skall tappas en eller annan räka.
Plus några andra smarrigheter. Hoppas att ni också har något trevligt att se fram emot, och att det blir en riktigt skön helg!

måndag 3 januari 2011

Har ni märkt något?

Jahajam, så var det ett nytt år. God fortsättning ska man visst jama! Har ni märkt någon skillnad? Inte jag. Det är exakt lika noskallt utanför dörren som förut. 
En del pangande blev det förstås på nyårsafton, och husse och matte kom inte hem förrän långt efter att det slutat. Då fick vi i alla fall litet extra godis, och vi jammade loss en stund tillsammans. Eftersom det blev väldigt sent innan vi kom i fåtölj, stolar och sängar, beslutade vi att låta matte och husse få sovmorgon. Faktum är, att det fick sova hur länge de ville! Gissa om de blev förvånade?! Men jag tror att det uppskattades.

Trots vår välvilja med sovandet, blev det ingen ordning på matte eller husse den dagen. Får väl vara tacksam att de orkade fylla på min matskål. Turligt nog var jag inte så beroende av slöhögarna för övrigt den dagen, eftersom det faktiskt gick att tassa ut en del. Visserligen måste man undvika en massa vatten, men pälsen var precis lagom varm för att hålla ute kylan. Tänk att få njuta av det en endaste dag!

På söndagen var det min turdag. Då kom nämligen mina absoluta favoritkliare. För artighetens skull pratade de först litet med matte och husse, och de fick mat och så, men sedan kunde de ägna sig helt åt det de huvudsakligen kommit för: mig. Hela kvällen låg jag mitt emellan dem och blev gosad med. Hon kliade mig på kroppen och han på huvudet. För att de skulle få vila sig, tassade jag emellanåt över till mattes knä för en stund. Sedan höll jag magkliaren sällskap hela natten, eftersom jag förstod deras behov av en katt. Fåtöljen får anstå tills de har rest hem till sin egen katt. Ja, de är kvar fortfarande. Så nog förväntar jag mig en favorit i repris i kväll!