Lisa: Bästa tiden på dagen

Morgongoset det bästa är...

Jag blir lika lycklig varenda morgon när matte äntligen vaknar, och särskilt när hon sätter sig på sängkanten. Det är stunden jag längtar efter. Fort, innan hon hinner resa på sig, kryper jag upp i hennes knä och rullar ihop mig i en skön ställning. Låter mig klias mellan öronen, på hakan och klappas över hela kroppen. Det kallar jag en perfekt start på dagen!

Ibland får jag ligga kvar så tills jag är nöjd, men för det mesta blir njutningen avbruten i förtid. Matte påstår att hon bara måste stiga upp?  Då brukar hon muta mig med en godisbit, innan hon skyndar sig in i rummet där min låda står.

Det är härligt med morgnar!


 

Vilken morgon!

Det hände något riktigt obehagligt i morse. Första varningssignalen: Både husse och matte var uppe ovanligt tidigt. Redan då började jag ana oråd, och besökte lådan, något jag normalt undviker. Sen dröjde det inte länge förrän jag fick mina farhågor bekräftade. Husse kom bärande på transportburen!!! Varje katt med förståndet i behåll inser vilka åtgärder som skyndsamt måste vidtagas. Ett säkert gömställe är vad som gäller!

Jag utsåg golvet under husses säng, längst in mot ena gaveln, till mitt skyddsrum. Hörde hur det stökades där ute, och hur mina människor låtsades som om allt var precis som det skulle. Gick jag förstås inte på! Inte ens när jag hört burdörren låsas kom jag fram. Mig skulle de inte lura! Nä, jag stannade i mitt skydd ända tills jag hört ytterdörren låsas. 

Sen gick det en ganska lång stund innan de kom tillbaka. Kikade försiktigt fram, och såg Puff släppas ut ur buren. Hon sprang jamande förbi mig, och jag blev helt plötsligt osäker. Tänk om de skulle ta mig nu? För säkerhets skull ilade jag tillbaka till mitt fort. Men när jag hörde matpåsen öppnas i köket slängde jag säkerheten överbord och tassade försiktigt dit. 

Buren var borta, och faran verkade över för den här gången? Puff hade en del att jama om det hemska stället hon varit på. Fast hon hade fått mycket beröm för att hon varit så duktig och låtit sig undersökas. Nu ska hon få äta inbakade leverpastejkulor igen, i tio dagar. Så hon är nöjd med det, och jag är mer än nöjd att det för en gångs skull lönade sig att gömma sig!


 

Beredd!

Jag är på väg ut för att påbörja dagens kontroller. Första frukosten är i magen. Det betyder hälften av blötmaten jag får i min skål. Resten brukar jag spara till lunch. Nu känner jag mig nöjd och beredd. Vädret ser lovande ut, det har jag kollat i sängkammarfönstret. Då är det väl inte så mycket att vänta på? 

Kom nu, husse, du vet vad som gäller! Först följer jag med dig och hämtar tidningen, sedan öppnar vi dörren till växthuset. Precis som vanligt. Bra rutiner ska man inte förändra!

Min favoritgäst är här

Till mina människor räknar jag matte, husse och favoritgrannen. Sedan har jag en favoritgäst. Bästa magkliaren och sängkompisen. Och hon har kommit! Nästan det allra bästa av allt är att jag får ha henne helt för mig själv. Både Piff och Puff är för korkade att inse vilken tillgång hon är. Men tur för mig!

Ett ytterligare plus hos min gäst är att hon är förståndig nog att ligga ner i soffan när hon ser på teven. Därvidlag är ju matte helt hopplös.

Kvällen igår tillbringade jag tillsammans med gästen. Ja, det blev till och med natt innan hon försvann. Då valde jag att stanna kvar i soffan, var faktiskt för trött för att flytta på mig.

När jag vaknade några timmar senare, kände jag mig utvilad och pigg. Tassade in för att väcka gästen, så hon kunde släppa ut mig. Visade sig lättare jamat än gjort. Fick ingen som helst reaktion på mina jam eller fysiska kontaktförsök. Gjorde ytterligare några lika fruktlösa försök med några timmars mellanrum.

Till slut blev det i alla fall vad människorna kallar morgon. Jag fick litet blötmat, och tassade ut på dagens första uppdrag. Det blev en kort arbetsdag idag på grund av dåliga väderförhållanden. Mängden blött nedfall översteg den av Kattyrkesrådet beslutade andelen. Risk för arbetsskador. Och det vill man ju inte ha. 

Då blir det min tur

Alltså, man kan verkligen ifrågasätta mattes omdöme. Undrar just vad hon skulle säga om att få sin bild utlagd till allmän beskådan, med tungan ute sådär?? Nä, just det! Skulle nog bli njet och veto direkt.

Jag önskar jag kunde jama att jag just avnjutit en läcker måltid från någon av mina restauranger, men de har varit sorgligt utan råvaror ett tag. Hoppas det kommer nya leveranser snart? Nä, jag bara putsade mig litet inför kvällen, och då passade hon på, den fulingen. Nåjam, det kommer väl en tidig morgon, när somliga mattar vill sova och alerta katter vill ut. Då är det min tur att passa på.
  

Varje morgon.....

Tänk vad härligt det är varje morgon! Man vaknar, gäspar litet, och sträääcker på sig, så det känns skönt i hela kroppen. Sedan är man redo för en ny, spännande dag!

Här har våra människor massor att lära av oss katter! För det första, och det mest elementära, är de urkassa på att sträcka ut armar, ben och rygg när de vaknat. Åtminstone slarvar min matte och husse med detta viktiga. Inte konstigt att deras kroppar blir sega sedan!

Sedan är det det här med förväntningar. När jag vaknar, räknar jag med att det ska bli en bra dag, och att jag ska kunna utföra de sysslor jag brukar. Alltså är jag nästan direkt full av arbetslust och iver att få sätta igång!

Jag har en känsla av att människor ofta har negativa tankar om den kommande dagen. Till och med att de helst skulle vilja ligga kvar i sängen!? Över huvudtaget tror jag de tänker för mycket, i stället för att bara leva, och följa med i det som händer på dagarna. Återigen är vi katter föredömen.

Nu tycker jag att vi katter slår ett slag för morgnar, och försöker lära våra människor att uppskatta dem, som vi gör! Jag kommer börja direkt nu i helgen.

"Upp och hoppa,

sist upp är en loppa"

ska jag jama till dem direkt jag vaknar. Ska bli spännande att se effekten! Önskar er alla en god helg på alla sätt!

Vi tassas igen på måndag.