Detta är vi mästare på. Att se. Verkligen se. Inte titta, kanske för en liten stund, och sedan vända blicken mot något annat. Nä, jag menar att iakttaga ordentligt. Notera varje drag, skiftning, känsla och form. Det är en konst vi behärskar till fulländning. Vi ger oss själva den tiden det tar för att studera klart.
Människor, däremot. Nog är de flesta rätt dåliga på det här? De bara tittar. Inte för länge. Särskilt inte på andra människor. Det kan de tycka är pinsamt? Såna betänkligheter har inte vi. Det tar tid att klura ut signaler. Att våga se så länge, att man verkligen tar in alla känslor och vibrationer. Sedan är det förstås viktigt, att man agerar utifrån det.
Jag tycker själv att det här är ett viktigt avsnitt i min klokbok. På så många sätt vinner människor på att förvärva och förstärka kattliga egenskaper. Att våga se som en katt är ett angeläget exempel.

