Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







Visar inlägg med etikett som en katt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett som en katt. Visa alla inlägg

fredag 15 juni 2012

Som en katt



Detta är vi mästare på. Att se. Verkligen se. Inte titta, kanske för en liten stund, och sedan vända blicken mot något annat. Nä, jag menar att iakttaga ordentligt. Notera varje drag, skiftning, känsla och form. Det är en konst vi behärskar till fulländning. Vi ger oss själva den tiden det tar för att studera klart. 

Människor, däremot. Nog är de flesta rätt dåliga på det här? De bara tittar. Inte för länge. Särskilt inte på andra människor. Det kan de tycka är pinsamt? Såna betänkligheter har inte vi. Det tar tid att klura ut signaler. Att våga se så länge, att man verkligen tar in alla känslor och vibrationer. Sedan är det förstås viktigt, att man agerar utifrån det. 

Jag tycker själv att det här är ett viktigt avsnitt i min klokbok. På så många sätt vinner människor på att förvärva och förstärka kattliga egenskaper. Att våga se som en katt är ett angeläget exempel.

Nu önskar jag allihopa där ute en riktigt härlig helg, så tassas vi igen på måndag! 

måndag 30 april 2012

Känner mig som en katt

Nu börjar jag känna mig som en katt igen. Min päls är precis lagom tjock för luften där ute. Och jag får vara ute hur mycket jag vill. Hela dagarna. Och kvällarna. De är nästan bäst. När det börjar skymma är det som allra intressantast.

Det fick jag mitt lystmäte av igår, minsann. Matte gav sig iväg mitt på dagen och försvann. Puts väck! Inte förrän klockan mitt i natten kom hon tillbaka. Jag hörde förstås bilen komma, men jag gjorde mig ingen brådska hem. Dessutom hade det där locket jag får i öronen ibland drabbat mig igen. Ni vet, det som filtrerar bort när någon ropar på en? 

Till slut tassade jag dock hemåt, för jag visste ju att det stod mat på ute på farstubron. Hann inte mer än få i mig några kulor innan matte öppnade dörren. Sedan hände något mycket otrevligt. Samtidigt som jag tassade in, skulle matte hämta in min mat och mitt vatten. Och klantade sig genom att snubbla till så det mesta av vattnet hamnade på, ja, just det, på min rygg! Gissa om jag fick en smärre chock!

Men jag blev strax glad igen, när jag upptäckte att husse också var hemma! Det har varit så tomt i soffan ett tag. Nu vet jag att kvällarna blir härliga ett tag framöver. Hoppas bara han vill titta på sena program på teven, för jag vill förstås helst inte avstå min skymningspatrull.


Ikväll ska jag få många gäster, och eftersom det ska lagas mat ute, räknar jag med att det kommer tappas delikatesser framför en sugen katt! Önskar er också något extra gottigt!