Jag vet vad som är viktigt

Så har det varit helg igen. Även om det blåste en del i lördags, kunde jag ändå ägna mig åt det jag helst gör när solen lyser. Ni vet nog vad? Som extra bonus hittade jag matte på eftermiddagen sittande på altanen i ett hörn, som är helt i lä. Där låg jag länge i hennes knä i solen, och vi hade det så mysigt!

Igår gömde sig solen mest. Men i stället upptäckte jag till min glädje att grannarna mitt emot, de som bjuder på grädde, hade anlänt. Det är alltid trevligt att träffa gamla vänner! Annars har jag börjat begränsa mitt ansvarstagande för omgivningen. Tycker det är skönast hemma på min egen tomt. När jag var yngre sträckte sig Mitt Område från gatans början till dess slut, och på bägge sidorna. Men, som en numera mogen katt, prioriterar jag det viktigaste. Matte och husse är trots allt de som behöver min närvaro mest!

Måste bara...

Åh, men hej matte, vad gör du i mitt växthus?

Komma? Dags att stänga? Det var då ett väldigt tjat om det där stängandet? Här är ju jätteskönt!

Måste bara först...

...och så måste jag...

Förhala?? Du förstår inte vad som är VIKTIGT, matte!

Som en katt

Detta är vi mästare på. Att se. Verkligen se. Inte titta, kanske för en liten stund, och sedan vända blicken mot något annat. Nä, jag menar att iakttaga ordentligt. Notera varje drag, skiftning, känsla och form. Det är en konst vi behärskar till fulländning. Vi ger oss själva den tiden det tar för att studera klart. 

Människor, däremot. Nog är de flesta rätt dåliga på det här? De bara tittar. Inte för länge. Särskilt inte på andra människor. Det kan de tycka är pinsamt? Såna betänkligheter har inte vi. Det tar tid att klura ut signaler. Att våga se så länge, att man verkligen tar in alla känslor och vibrationer. Sedan är det förstås viktigt, att man agerar utifrån det. 

Jag tycker själv att det här är ett viktigt avsnitt i min klokbok. På så många sätt vinner människor på att förvärva och förstärka kattliga egenskaper. Att våga se som en katt är ett angeläget exempel.

Nu önskar jag allihopa där ute en riktigt härlig helg, så tassas vi igen på måndag! 

Viktigt?

Ibland tror jag att våra människor överskattar betydelsen av vad de måste göra. Alltså måste göra. Absolut. Oundvikligen. Det är klart att vissa saker ska prioriteras. Se till våra matskålar och toaletter till exempel. 

Jag undrar bara, om allt är så jamarns viktigt som de tror? Ibland tror jag de har svårt att hålla isär nödvändigt-måste och bör-måste? Till och med att de kan få för sig att bra-om-utifallatt-måste är detsamma som nödvändigt-måste!? 

Därför får de har fullt med måste-lappar som flyger omkring i luften. När kvällen kommer har de fångat bara en del, och resten ligger i drivor på golvet. Det är då de blir stressade, av att se alla högarna. 


Hur ska vi då göra för att hjälpa våra människor? Somliga saker måste de ta itu med själva. Det är svårt för oss att hitta rätt på de nödvändiga måste-lapparna åt dem. Men, vi kan kräva en stunds stillhet, genom att till exempel be om knäsittning. 

Med litet tur är det möjligt att människan förblir sittande, och kanske till och med då kommer på, att någon eller några måste-lappar faktiskt kan slängas i återvinningen. Eventuellt tar någon annan hand om dem där. Eller så återvinns de som energi till din människa.

Hur som jamat, en sak står alltid på måste-måste-lappen: Sköta om katten. Det är viktigt!!!

En härlig aprilhelg önskas er allihopa! Vi tassas igen på måndag!