Vatten...eller vatten?

MUMS!

Människorna har synpunkter på att jag dricker regnvatten. Det är ju inte färskt?! För nu har det varit sommarvarmt och torrt igen några dagar. Därför får jag nytt vatten i skålen uppe på bron varje dag. Det vattnet ska jag dricka, tycker de. Struntar jag i. Jag jamar bara, att det vattnet är inte alls lika gott som det i hinken! Stor skillnad! Jag har dessutom två hinkar med regnvatten att välja på. Brukar smaka på båda. Jag börjar i hinken närmast ytterdörren. Sedan tassar jag till den som finns på motsatta hörnet. Det brukar bli ungefär lika många slick i bägge.

Nu hotar husse med att tömma hinkarna! Tycker inte vattnet ser trevligt ut längre? Så nu måste jag dessvärre hoppas på att prognosen stämmer som påstår att det ska bli regn i helgen. Men det räcker gott med en riktig regnskur, tycker jag. Huvudsaken mina hinkar blir fulla igen. Varför dricka kranvatten när man kan få regnvatten spetsat med allehanda nyttigheter? För det är väl därför det har så fin arom och smak?

Önskar alla en härlig sensommarhelg!


  

Det var inte snällt!

Matte öppnade dörren till källaren, och jag såg att också nästa dörr var öppen! Skyndade mig ner allt jag kunde!

Men VAD JAM???

Om jag tar sats, då?

Nä, ser precis likadant ut där inne? Vad ÄR detta?

Det var det snöpligaste...

Det var inte snällt, matte!

Vattenfunderingar

Det står alltid en skål med vatten på min trappa. Varför har jag aldrig begripit mig på? Inte kan den vara avsedd för mig, för jag har ju mycket godare vatten på annat håll?

Det absolut godaste vattnet finns i hinkarna nedanför stuprören. Alltid välfyllda, bekväm drickhöjd och med en utsökt bouquet ger jag detta vatten fem tassar på min femgradiga skala.

Annars brukar jag passa på att ta mig en slurk där inne, efter maten. Särskilt efter frukosten är det skönt att skölja strupen ordentligt. Men, som jamat, det gör jag i fontänen inne, eller någon av inne-skålarna.

Så, vad skålen på trappan har för funktion, kan man ju undra?

Som en skata på gräsmattan

Det finns en egenskap hos Piff jag inte förstår mig på. Hon gillar vatten? Så fort hon hittar vatten måste hon absolut ställa sig i det. Både länge och väl. 

Matte hade tagit ett fotbad, och Piff ville ner i vattnet hela tiden. Eftersom det var nån slags salt i vattnet, hindrade matte henne. Själv tassade jag förbi några gånger, men ägnade självklart inget intresse åt baljan. När matte var klar hällde hon ut det salta vattnet och fyllde i litet rent vatten i stället.

Det tog inte många sekunder förrän Piff stod med båda tassarna i baljan. Nu tassade jag förbi igen, och noterade Piffs underliga position. Någon egen vattenundersökning hade jag dock inte en tanke på. För mig är vatten lika intressant som en skata på gräsmattan.   

ComCat living

En stol att ligga på, mat och vatten i skugga

Ett litet hus att krypa in i...ComCat living!

Jag borde ju fattat misstankar redan när matte klev upp ur sängen redan innan jag vaknat? När sedan matskålarna blev fler, och dessutom fylldes med råge, borde ju alla varningsklockor dånat med full kraft! Men jag måste erkänna att jag bara tyckte det var trevligt med frukost i rätt tid. 

När matte sedan gick ut, tassade jag efter. Hon gick ut och ställde sig vid vägen. Tyckte det var litet underligt, så jag höll mig alldeles nära henne. Visste inte riktigt hur jag skulle tolka situationen? Till slut hörde jag en bil komma, och matte körde iväg mig inåt gräsmattan. Såg henne kliva in i bilen och försvinna. 

Sen hände ingenting. Ingen matte. Inga dörrar som öppnades. Det var ju härligt väder, med mycket sol i pälsen. Växthuset var öppet för meditation. Kvällen och natten kom. Fortfarande ingen som ropade in mig. Mycket mystiskt? 

Morgonen kom, och dagen gick. Jag hade ju mat att äta, och vatten att dricka i mitt lilla rum (fast jag dricker helst regnvatten från hinken), men det var så konstigt med dessa stängda dörrar? 

Då, helt plötsligt på kvällen, hörde jag en bil köra in på min tomt! Jag kan gott erkänna att jag blev alldeles exalterad. Ja, jag skrek! Blev ju jamars glad! För ut ur bilen klev matte, och sedan husse! De klappade mig, och sedan bar vi  en massa saker in i huset. Det blev mycket att gå igenom sedan, och stämpla som incheckat. 

När allt var klart, gick vi och lade oss. Jag var fullt belåten med att vara inne igen. Låg vid mattes fötter hela natten. Det var skönt att kunna sova i lugn och ro. Jag tog mig en rejäl sovmorgon. Sedan fick jag frukost, en skål med blötmat. Precis som jag jämt brukar få. Allt var som vanligt igen. Så skönt!

Känner mig som en katt

Nu börjar jag känna mig som en katt igen. Min päls är precis lagom tjock för luften där ute. Och jag får vara ute hur mycket jag vill. Hela dagarna. Och kvällarna. De är nästan bäst. När det börjar skymma är det som allra intressantast.

Det fick jag mitt lystmäte av igår, minsann. Matte gav sig iväg mitt på dagen och försvann. Puts väck! Inte förrän klockan mitt i natten kom hon tillbaka. Jag hörde förstås bilen komma, men jag gjorde mig ingen brådska hem. Dessutom hade det där locket jag får i öronen ibland drabbat mig igen. Ni vet, det som filtrerar bort när någon ropar på en? 

Till slut tassade jag dock hemåt, för jag visste ju att det stod mat på ute på farstubron. Hann inte mer än få i mig några kulor innan matte öppnade dörren. Sedan hände något mycket otrevligt. Samtidigt som jag tassade in, skulle matte hämta in min mat och mitt vatten. Och klantade sig genom att snubbla till så det mesta av vattnet hamnade på, ja, just det, på min rygg! Gissa om jag fick en smärre chock!

Men jag blev strax glad igen, när jag upptäckte att husse också var hemma! Det har varit så tomt i soffan ett tag. Nu vet jag att kvällarna blir härliga ett tag framöver. Hoppas bara han vill titta på sena program på teven, för jag vill förstås helst inte avstå min skymningspatrull.


Ikväll ska jag få många gäster, och eftersom det ska lagas mat ute, räknar jag med att det kommer tappas delikatesser framför en sugen katt! Önskar er också något extra gottigt!