Matte lånar bloggen

För några veckor sedan fanns nedanstående krönika med i Helsingborgs Dagblad, och jag kände direkt att jag ville förmedla den även till människor utanför vår landsända. Har nu fått medgivande till det. Gissar att de flesta av er (alla?!) tycker att detta är alldeles lysande skrivet!
Matte

"Djur är inte leksaker

Caroline Wickmark

Crazy catlady, säger de ibland. För jag har två svarta pantrar där hemma som värmer sängen och får mig att skratta även på ledsna dagar.
Crazy catlady, säger de med leendet i mungipan men visst finns sägs det med en liten nyans av hånfullhet. För det här med gilla katter är inte riktigt något att skryta med. Inte som att ha en dyr häst med stamtavla som ens föräldrar köpt, eller en hund som kanske både kan jaga och vakta.
En katt är bara katt. Den kommer och går som den vill, och tar inga order från någon. Det är det vissa inte förstår – själva tjusningen med en katt. Man ger den respekt och i utbyte blir man förhoppningsvis den lyckligt utsedde till att få ge ett klapp under hakan.

Inte för jag har något emot varken hundar eller hästar, eller ens de personer som inte gillar katter. För trots att jag inte alls förstår dem är det inte den kategorin människor som är problemet.
Snarare kategorin: ”Åh jag påstår mig älska katter så jag skaffar en även om jag om ett halvår kanske vill plugga i Kina.”
Den kategorin alltså. Jag tänker inte skräda orden. Det finns en särskild plats i helvetet för människor som utan närmare eftertanke skaffar katter, eller djur överlag för den delen, bara för en kort tid senare inse att de inte passar in i deras liv.

Vi läser om det år efter år, det slutar aldrig. Om de fulla katthemmen, upphittade halvdränkta katter, sommarkatter och senast i veckan skrev HD om att Tassebo går på knäna igen.
Ibland landar jag på djurannonser på Blocket, sätter kaffet i halsen över folks dumhet, att de skaffat katt men bara några månader senare insett att de ”tyvärr inte kan ge katten tiden den förtjänar”.
Helt uppriktigt, jag förstår inte. (Följande stycke kan med fördel klippas ut och användas som arg lapp.)
VAD ÄR PROBLEMET? Du skaffar en katt för att ha den ett helt kattliv. Det innebär att du måste välja bort vissa levnadsalternativ som kan dyka upp framöver. FÖR OM DU INTE ÄR BEREDD ATT GÖRA DET SKA DU INTE SKAFFA KATT.

Och för guds skull. KASTRERA ERA KATTER, såvida du inte ska ha en professionell uppfödning.
I en omvänd värld hade Helsingborg haft ett hem för övergivna människor. Vi kan kalla det Fotbo.
Där hade katter fått lämna av sina ägare som inte ville behålla dem. Uppenbarligen hade Fotbo varit överknökat med folk som låg i burar och gnällde över att de ju inte ville ha en katt som jamade så mycket eller lekte på natten. Buhu!
Den galna kattdamen har fullständigt ballat ur tänker ni. Jomenvisst. Mycket möjligt. Men kan jag få en enda person att ta ett vettigare kattbeslut så är det värt det.
För att djur är värda så mycket mer än vad mänskligheten generellt erbjuder dem.

CAROLINE WICKMARK"