Puff rapporterar och matte (bort)förklarar

Och var är maten??

Hej, det är jag, Puffen, igen! Ni är några som undrar hur jag mår? Jo, tack, om jag bara fick äta mig mätt nån gång, skulle jag säkert må alldeles prima. Dock pågår här i huset en skriande orättvisa! Gång på gång händer samma sak. Jag blir sittande bakom en stängd dörr och hör hur Gustav glufsar i sig på andra sidan. När jag till slut släpps ut, känner jag minsann himmelska dofter av både det ena och andra. Men finns där en smula till mig? Inte den minsta lilla!

Så idag tog jag saken i egna tassar. Upptäckte att dörren till soputrymmet inte var riktigt stängd. Och från påsen med matavfall förnam jag en doft av leverpastej! Något av det godaste jag vet. Nu gällde det att vara snabb! Fick putta åt sidan litet skräp som matte lagt ovanpå (säkert bara för att lura mig), men sen låg den där framför min nos. En rejäl bit pastej! Tyvärr hann jag inte mer än smaka, (alldeles för litet), innan matte kom och gjorde slut på det roliga.

Så, frånsett att jag håller på att svälta ihjäl, känner jag mig piggare än på länge. Och nu ska matte försöka (bort)förklara varför jag fråntagits mina maträttigheter här i huset.
Puff


Idag är det precis två veckor sedan allt började, med att Puff inte ville ha frukost. Efter sjukhusvistelse har hon nu belagts med stor restriktion när det gäller maten, som jag berättat tidigare här. Men den lilla damen är högst uppfinningsrik när det gäller att hitta mat, ständigt hungrig som hon är. 
Kan man bli lycklig av att hitta vanligt bajs i kattlådan? Javisst! Så länge som Puff bott här, har hon alltid varit lös i magen. Nu har hon bajsat helt normalt i fem dagar! Och i tisdags ringde veterinären om hennes prover. Hon hade stor b-vitaminbrist, normalt vid kronisk tarminflammation, så det får hon tabletter för. Men, något riktigt bra, provet från lymfkörteln närmast tarmen visade inga tecken på tumör! Så nu är jag försiktigt optimistisk.

Undrar ni varför jag slänger leverpastej? Jag stoppar hennes tablett i en liten, liten kula pastej varje morgon. Fast jag köper miniförpackningar av pastejen, går de inte åt innan jag är rädd att de börjar bli för gamla. Själv äter jag inte kött, och mannen gillar inte leverpastej.

På tisdag ska vi inleda foderbytet. Kan bara hoppas att hon gillar den nya maten lika mycket som den gamla. Hon ska få äta hjort. Det är jag helt säker på är en ny proteinkälla, som hon aldrig ätit. Om två veckor ska vi på återbesök på sjukhuset. Säkert kommer det fler rapporter från Puff och mig framöver.
Matte