Har nog inte många varit med om

Som jag jamade igår, fick jag uppleva något för allra första gången på den här semestern.

Det var så här, att matte skulle slänga sopor och hämta posten ute vid vägen. Som alltid, när jag ser henne, slog jag följe. Satte mig vägkanten och väntade på att hon skulle bli färdig. Sedan tänkte jag tassa med in för en liten matpaus. 

Under tiden upptäckte jag några människor som närmade sig. De hade en minis med sig. Hon satt i en vagn. När de fick syn på mig började de prata med den där höga, ljusa rösten som nästan alla människor verkar använda när de tilltalar oss? Nåjam, efter allt det gamla vanliga "åh, vilken fiiiin katt" och så vidare, frågade de minisen om hon ville sjunga en sång för mig! Det ville hon!!!

Artigt satt jag kvar och lyssnade medan hon sjöng. "Lilla katt, lilla katt, lilla söta kaaatten" började hon, och fortsatte sedan ännu mer med hur fin och söt och bra jag var. 

När sången var slut fortsatte de vägen fram, och jag följde med matte in för att få några tuggor lunch. Jag undrar hur många katter som blivit sjungna för av små, okända minisar?

Gjorde inget att han åkte

Nästan genast efter att mina människor kommit tillbaka från London-landet for husse iväg till Norr-landet igen. Han "måste" jobba litet, påstod han. Men det gjorde mig inte ett

Jag o favvogästen förra gången hon var här

dugg! För sedan kom min allra, allra bästa favoritkliare! Hon, som vet att uppskatta nattligt kattsällskap till fullo. Jag tror att det var bara en enda natt jag var litet oartig därvidlag. Ibland blir det bara så. Råkade somna på fel plats.

Ni förstår vilken fantastisk inledning jag hade på min semester!? Först tre dygns total frihet. Med det menar jag egentligen "nätters", för det är ju bara de som vanligtvis brukar missunnas mig. Sedan fortsatte ljuvligheterna med favoritbesöket. Allt ackompanjerat av det mest underbara väder!

I morgon ska jag berätta om en annan sak som hände på semestern. Något jag aldrig upplevt förut.

Vilken semester!

Hasselbusken?? Nä, för varmt!

Hej på er! Har ni väntat? Bra! Jag har haft en av mina bästa somrar någonsin, tror jag. Knappt någon blött i luften alls. Inte en enda inkräktare. Varmt och skönt både dag och natt. Skuggläge har gällt för det mesta.

Det spännande och intressanta nattlivet har jag dock inte kunnat delta i som jag velat. Utom alldeles i början av semestern. Då blev jag nämligen utsedd till husvakt i tre hela dagar, när husse och matte for till London för att titta på några som skulle säga 'ja' till varann. 

Det kom människor hit ändå de dagarna, av någon anledning? De kallades kattvakter? Men, det är klart, det var väl Piff och Puff som avsågs, de var ju inne och behövde passas. För säkerhets skull följde jag också med in när 'vakterna' kom. Kände på mig att det där inne vankades mycket bättre käk än torrbitarna där ute. En helt korrekt känsla, visade det sig!

I morgon ska jag berätta mer om min semester. Det får ju inte bli så långt att ni tröttnar redan första dagen!

Laddning

Men ni får vänta någon vecka till, eller så, innan jag är klar!

Semesterstängt

Om jag inbillade mig att jag skulle komma undan, så trodde jag fel, fel, fel! Helt utan några som helst KMBL-förhandlingar har här beslutats om att jag inte ska få meddela er mina viktiga nyheter mer den här månaden!

Eftersom jag, som vanligt, inte har något att sätta emot, måste jag medge att ni kommer mötas av den här bilden hela juli. Jag hoppas att ni har det så bra allihopa med härligt väder, att ni ändå inte har lust att sitta framför datorn?!

Önskar er alla en härligt jamarskön juli-sommar, så tassas vi när augustimörkret börjar göra kvällarna riktigt intressanta!

 

En katts blick

Den Bedjande Blicken. Undrande, kanske? Eller den djupt kattliga Iakttagande? Den, som registrerar kroppsspråk och ansiktsuttryck, och som kan få oss att framstå som tankeläsare. Det har nog bidragit till att vi blivit betraktade både som heliga, och i förbund med ondskan?

Jag kan dock meddela, att jag varken är det ena eller andra. Det kan jag sätta min hederstass på!

Med långa tassen före

Med bestämda steg tassar jag framåt. Jag är på väg till min allra bästa favoritgranne. Har haft en ganska intensiv bevakning där den senaste tiden. Det är inte lätt för honom som är alldeles ensam att hålla rätt på allting.

Det finns en stor fördel med att vara på hans tomt. Där är inga öppningar, som hos mig. Han har sin bil utanför sitt staket, under ett stort tak. Ännu ett plus, förresten, med taket, när det kommer blött uppifrån. Jag har så många bra ställen att slippa det våta. Det där stora taket, hasselbusken, växthuset, under vedboden och så förstås min lilla koja bredvid ytterdörren. 

Men för att återgå till öppningarna, de som inte finns hos grannen. Vad betyder det? Jo, inga skällisar! Frånsett de få gånger han bjudit in såna med vidhängande människor, kan jag känna mig garanterat trygg där. Det är tur att hans tomt är så gott som min också.