Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







tisdag 29 december 2015

Kvällsproblem



Ni kan inte tro vad besvärligt jag börjat få det med mina
Stäng datorn och KOM nu, matte!!! Det är läggdags!
människor på kvällarna. De vill inte gå och lägga sig i tid! Speciellt matte är svår att disciplinera. Jag kan lova att jag jamar ifrån på skarpen! Det här började för flera veckor sedan, redan när husse var uppe i norra landet. Först blev jag -naturligtvis- missförstådd. Fick upprepade förfrågningar om jag ville gå ut?! Vem vill tassa ut i kyla och regn? Man kan undra? 


Till slut har dock polletten börjat ramla ner. Numera vet både matte och husse vad som gäller när jag börjar jama vid tio-tiden. Det är en lämplig tid för att krypa till sängs anser jag. Annars orkar man ju inte kliva upp i anständig tid! Men, jag har alltså stora svårigheter med att få människorna att inse rimligheten i mina krav? Fast jag måste väl vara ärlig och medge att husse faktiskt håller med mig ibland, och skrattar när jag tjatar på matte. Det brukar inträffa när jag redan fått husse i säng. Och eftersom det gått att uppfostra den ena, ska jag nog lyckas med den andra också. För envis och tålmodig är jag!





10 kommentarer:

  1. Tänk så många problem våra människor skaffar oss helt i onödan. Man undrar ju när människorna ska lära sig att om de bara gör som vi jamar så blir allt bra? Är det verkligen så svårt att förstå?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med tanke på deras fattningsförmåga rent generellt, får man väl vara tacksam att det mesta ändå ordnar sig i tillvaron. Men nog kan jag tycka att just gå och lägga sig i tid borde tillhöra något av det enklaste att utföra?

      Radera
  2. Jamar som du i detta fallet.
    Jag förstår precis hur du har det.
    Som du, får jag husse i säng i någorlunda tid, ca halv-11 på kvällen.
    Men matte, näh, hon ska kolla än de och än de.
    Och ibland är det TVn som stör mig.
    Det är visst någon bra musik på en speciell kanal som rullar igång lagom vid den tiden och då sitter matte o läser o lyssnar på gamla nostalgiska låtar från Hedenhös tid.
    Men vi ger oss inte varken du eller jag, någon gång ska vi lyckas med vår uppfostran.

    Ozzy

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där ser man, du har det likadant? Naturligtvis ger vi inte upp! Jag sätter mig varenda kväll nedanför matte och tittar strängt på henne. Ibland börjar hon skratta, men det begriper jag inte alls? Det här är ju ALLVARLIGA saker?!

      Radera
  3. Skam den som ger sig. Du gör ett jamarbra jobb med att uppfostra dina människor. En klar förebild för oss andra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, tack för det berömmet! Men som ni vet, är människouppfostran ett arbete som måste fortgå hela livet. Varje katt gör så gott den kan så länge den lever.

      Radera
  4. Jag beundrar dig för att du har lyckats med den ena! Här har vi insett att vi är besegrade i den här frågan, matte är en hopplös nattuggla och går och lägger sig ännu senare nu när hon är ledig och sover bort halva dagen. Som tur är brukar vi få lite mat innan hon går och lägger sig, annars hade vi nog svultit ihjäl innan frukosten som snarare är lunch.
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är VÄLDIGT glad över att det är någorlunda ordning den ena! Precis som hos er är det värre än någonsin med matte. Puff och jag överlever tack vare att vi fått pli på husse, så han fixar frukost. Det blir nog att ta i med hårdtassarna med våra mattar, är jag rädd!

      Radera
  5. Och klok! Våra tvåbeningar är lite sega just nu de med, men det blir nog ordning såsmåningom. Vilken fin bild på dig! Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror ni det, att det blir ordning? Man kan ju alltid hoppas! Visst ser man på bilden hur bestämd och sträng jag är i mina försök att få matte till sängen?

      Radera