Så länge jag tar mig över staketet

Det syns inte så bra, men gräset är halvmeterhögt

Nu ska jag berätta varför OBS, Operation Bevakning av Sorkbo, bedrivs med en ny intensitet numera. Förut har det alltid gått en gräsklippare där, dag som natt. Nu får alla underjordiska varelser hållas ifred. Gräset vajar högt, och den enda som kan hålla ordning där är jag. Inte på gräset, förstås, för det får växa hur det vill för mig. Men så gott jag kan, försöker jag decimera mus- och sorkstammen. Just vid sidan av björken finns ett speciellt ställe, där jag noterat särskilt hög aktivitet. Det är dit min mest högintensiva spaning förlagts.

Nu måste jag tillstå, att matte och husse inte är odelat glada över mitt arbete där. Frånvaron av gräsklippare gillas ju också av fästingarna. Men det kan inte hjälpas. Jakt är något av det roligaste som finns, och så länge som jag kan ta mig över staketet kommer jag troget sitta där, på mitt pass.

P.S. från matte: Utebliven gräsklippning beror på sjukdom. D.S.

 

Övervakningshelg

Den här helgen har jag en del ägnat åt att övervaka husses och mattes märkliga övningar där ute. De har tagit bort jord i lådor och sen hällt i jord där igen? På litet avstånd har jag iakttagit det hela. Jord är inte lika otrevligt att få på sig som vatten, men likafullt inte behagligt. Att vara tillsammans och arbeta uppskattar jag i alla fall mycket.

På egen tass har jag haft ett annat, och större, projekt: Operation Bevakning av Sorkbo, för enkelhetens skull kallat OBS. Det har tagit en stor del av min tid! Har haft det där stället under uppsikt länge, över ett år. På senare tid har mitt arbete med OBS intensifierats, eftersom förutsättningarna för aktiviteter där nere förbättrats avsevärt. Ska berätta mer om det senare. Kan nu bara konstatera att projektet kommer uppta mycket av min tid framöver.

Idag har det dock hittills fått vila till förmån för en del fönsterspaning. Projektet är viktigt, fast inte nog för att bli blöt i pälsen. Men efter en rejäl återhämtningspaus nu på eftermiddagen, verkar det torrare där ute, så jag vässar väl klorna och tar nya tag?!