Alltid denna dubbelkoll!

Efter en morgonrunda ute tassar jag in för att njuta en välförtjänt frukost

Piff dyker upp för att säkerställa att jag inte är en inkräktare

Jahajam, där ser du, det ÄR bara jag

Alltid ska det dubbelkollas...jag blir så less

Du kan stå där, jag väntar med frukosten

 

Nosa på du bara...nu sticker jag ut igen

...fast när jag kom till ytterdörren ångrade jag mig. Man kan ju inte jobba utan mat i magen!

Ett historiskt ögonblick

Men vad hände egentligen??? *chockad*

Något helt oväntat inträffade igår. Jag hade kommit in för en stunds vila. Efter att ha fått litet i magen hoppade jag upp i husses säng, och lade mig skönt tillrätta. Strax därpå kom Piff tassande. Jag blev genast vaksam. Vet ju av rik erfarenhet att det gäller att vara ytterst försiktig i mina rörelser så fort hon är i närheten. 

Hon hoppade först upp på mattes säng, upptäckte mig, och jamade att hon var ute i fredliga ärenden. Slappnade av. Då kom hon rakt emot mig, och började nosa runt om i mitt ansikte. Det var då det oväntade inträffade. Hon började tvätta mig mellan öronen!!! 

Jag vågade inte röra mig. Det var ett historiskt ögonblick. Många av er har vänner att tvätta och bli tvättade av, men mig har det aldrig hänt. Jag har ju tvättat henne ibland på morgnarna, när vi sitter och väntar på frukost. Bara en kort stund, men ändå. Nu har hon tvättat mig! Tänk om vi blir litet vänner ändå, efter alla år?

Jag förstår mig inte på tjejer

Jag förstår mig inte på tjejer. Hur funkar de egentligen? Som härom morgonen, till exempel. När Piff och jag träffas på morgnarna för att få i oss frukost, brukar hon alltid komma fram och nosa på mig. Jag har inget emot det. Så inte heller den morgonen. Jag lät henne nosa på en stund, innan jag visade henne min välvilja genom att tvätta henne litet mellan öronen. Vad hände? Hon daskade till mig med tassen!
 

???

Vad menas? Jag blev faktiskt litet förnärmad. Hon bara tassade därifrån med svansen i vädret, precis som om hon gjort något bra?

När jag kom in idag på eftermiddagen efter ett längre arbetspass där ute, kom hon fram och började nosa på min hals. Hon nosade. Och nosade. Jag böjde huvudet bakåt, och försökte visa att jag tyckte det var nog. Men hon gav sig inte. Jag mindes givetvis vilken reaktion litet välvilligt tvättande från min sida hade utlöst, så det var inte att tänka på. Vet ni vad jag gjorde? Jag höjde tassen till slut, och motade försiktigt bort henne! Visst var det bra gjort av mig? Men vid alla fjärsingar och mörtar, hur funkar de, tjejerna?

Men jag, då?

Idag slog jag nog rekord i att vara ute sedan det hemska började med vitt och kallt. På något sätt har det mesta av det vita försvunnit. Men jag tycker nog att det är aningen kyligt för de riktigt tunga och avlägsna uppdragen på Mitt Område. Rätt många gånger under dagen vill jag in och värma pälsen.

Stå inte där och fåna dig, matte, släpp in mig i stället!

Jag var inte ensam, som ni ser. Piff hade paxat platsen närmast dörren. Ja, *host*, om jag ska vara alldeles ärlig, så klarar jag inte av att ta mig upp på räcket som hon gör. Hon drar sig nämligen upp på stolpen där, och klänger sen upp till där hon sitter. Hur som jamat, det här är alltid ett litet kritiskt moment, när vi båda vill in samtidigt.

För jag lägger i högsta växeln...

...klarar jag 0,008 blankt?

Det går undan så jag hinner knappt fastna på bilden

Den här gången hade jag tur. Ungefär samtidigt som bild två var Piff nere på bron och på väg in. Nu gällde det att hon inte stannat upp där innanför, alltså drog jag i bromsen när jag tassat över tröskeln. En Gustav i full karriär brukar inte mottas med jubel och hurrarop, precis. Nä, puh, ingen där. Men hon väntade i matrummet. Och så jamrans typiskt. Som vanligt ska hon nosa runt överallt på mig...

Ja, jag ÄR Gustav känner du väl...vi har ju träffats trillionersjuttiohundrafemton gånger!!!

Men jag, då?

Men när jag ska nosa litet på henne, då backas det och fy och aja, baja. 

Nu ska jag inte låta såna småsaker fördunkla mitt sinne. Jag har ju lärt mig ett och annat genom åren, hur jag ska agera, eller inte agera. Och om jag ska vara riktigt ärlig -igen- är vi ju faktiskt på rätt vänskaplig tass med varann för det mesta. 

Ser fram emot en skojig dag i morgon. Jag ska få hit många gäster som jag gillar. Då blir det säkert lek med undercover-musen. Och när det gäller den, då kan jag jama att den är min! Där får Piff och Puff allt snällt vänta på sin tur, eller att vi jagar litet tillsammans. Men jag ska göra det först! Önskar er alla kompisar och era människor en härlig helg! Vi tassas igen på måndag!