Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







tisdag 14 april 2015

Tankar vid ett dörrhandtag




Jag undrar hur många katter runt om i världen som sitter så här varje dag, hoppfullt tittande på ett dörrhandtag? Jo, jag vet att det finns några som kommit på knepet hur man kan forcera hindret, men jag tillhör inte dem. 

Fast mitt sittande så här behöver inte nödvändigtvis betyda att jag vill ut! Ibland känns det rätt att bara sitta där och filosofera? Invant och rofyllt på något sätt. När dörren öppnas kan jag då artigt titta ut ett tag, så att de får något för besväret. Sedan vänder jag på tassen, och beger mig inåt igen.

Jag kan väl inte begära att mina människor ska kunna se skillnad på mitt kroppsspråk i såna här fall, och kunna avgöra när jag vill ut, eller inte? Så avancerade är de inte. Jag får vara glad när de förstår att jag är hungrig. Det är faktiskt viktigare.


 

10 kommentarer:

  1. Bra att du tar upp det här. Jag tycker också att våra människor, efter alla år, borde ha lärt sig kroppsspråket någorlunda i alla fall. Men nähä då.
    Dom ser fortfarande inte skillnad på "jag vill ut" och "jag är hungrig" -ställningen. *rynkar pannan*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, visst är det så. Häromdagen försökte de nästan tvinga ut mig, när det var mat jag ville ha? Fast jag vet inte om de är nog utrustade för att förstå skillnaden? Jag börjar tvivla på allvar.

      Radera
  2. Gustav, tassen på hjärtat - inte är det väl för att du inte kommit på knepet med att öppna dörren som du avstår? Jag tror dina människor skulle känna sig mindervärdiga om de inte fick tro att de behöll knepet för sig själva och att det är därför du avstår? Du är ju alltid så diplomatisk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om man är diplomat ser man väl till att få sin vilja fram, fast på ett fint sätt? Jo, det kan nog stämma på mig. Fast liiiite i kombination med att höga hopp inte är riktigt min grej, det måste erkännas.

      Radera
  3. Så sitter jag också när jag vill ut o spana på altanen.
    Skönt att läsa att det inte bara är jag som har misslyckats med
    att komma på hur man själv öppnar.
    Men som du jamar, maten är viktigast av allt.
    Har det regnat hos dig också idag?


    Ozzy

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att de flesta katter tycker att människorna ska öppna dörrarna. De finns ju ändå där för att serva oss, eller hur?
      Jo, nog har det regnat massor, men jag tog mig en tur ut ändå på eftermiddagen. Regn eller låda, det var bara att välja!

      Radera
  4. Jag kan inte heller den där konsten med att öppna dörrar , men Sixten som bodde här innan mig var visst en hejare på det :)

    Tassklappar o Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad synd att han inte hann lära oss knepet!!! ;-)

      Radera
  5. Man kan inte begära för mycket av våra tvåbeningar, de är ju trots allt inte så smarta som oss.
    Det ser ut som en bra plats att filosofera på tycker jag.
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, det är vad jag också tänker. Om man slår ner på kraven slipper man irritera sig!
      Det ÄR skönt där, det är min favoritdörr att filosofera framför.

      Radera