Som vanligt, fast bättre

Jag uppskattar när gäster kommer och hälsar på mig, men det är också skönt när det inte händer någonting särskilt. När alla rutiner är precis som de brukar. Så har det varit för mig den här helgen. 

De enda avvikelserna från det gamla vanliga var 1) en riktig sommardag i lördags, och 2) en portion skrei igår kväll. 

Nästan tjugo plusgrader i skuggan på lördagen innebar rekord för säsongen i antal arbetade timmar ute. Hade ett ögonblick funderingar på om till och med nattjobb skulle bli aktuellt? När jag började känna att det blev blött i pälsen avslog jag dock vidare funderingar på detta.

Och skrei...jag kan bara beklaga alla som inte får smaka denna delikatess!  När vi ätit upp slickade Puff och jag varandras tallrikar i hopp om att någon liten smula skulle ligga kvarglömd.

Alldeles som vanligt har alltså inte den här helgen varit ändå. Men ofta är det nog så att även vanliga dagar har sina guldkanter. Om man tänker efter.

Om en katt...

Eller kanske till och med ett helt gäng, om det vill sig illa! Det är bara att slå ihop vår iakttagelseförmåga, hörsel och intuition för att inse hur pålitliga våra varningar är. Vi har liksom en inbyggd radar, som känner av dolda hot. 

Men den här helgen hoppas jag blir totalt ugglefri, åtminstone i mossen! Ha det så skönt i vårsolen!

Inte för att jag förstår...

Kattong-inspektion återstår!

Nu kan jag vara lugn beträffande tillgången på mat ett tag framöver. Det har kommit både en stor säck torrisar och en massa småkartonger med smaskigt innehåll i påsar. Har provsmakat litet från säcken, och godkänt det med råge. Betydligt fylligare smak på torrisarna än de gamla jag hade. 

Det är bara en av alla fördelar med att våren är här. Alltså att de magra kulorna försvinner, och de kraftigare kommer i stället. Bara för att jag är ute och springer hela dagarna? Inte för att jag förstår den anledningen, men litet godare mat jamar man ju aldrig nej till!

 

Att kunna låtsas

Direkt jag kom in i rummet upptäckte jag det. Så är det med oss katter. Ser genast om något ändrats, flyttats eller tillkommit. Nu var det här inte så litet, bladet som ramlat ner på golvet. Någon större bedrift var det kanske inte att hitta det?  

Har ni tänkt på vad kul man kan ha med ett blad? Jo, det har ni förstås, för varenda katt är begåvad med denna viktiga egenskap, att kunna fantisera, och göra livet mer spännande än den krassa verkligheten är. Där människan ser ett dött blad på golvet, ser jag ett jaktbyte, och jag jagar det skoningslöst över hela golvet. Efter avslutad bedrift lägger jag mig lugnt ner. En stunds skojig lek är över. Bladet är bara ett blad igen. Men det var roligt så länge det varade. Fantasi är nog ett underskattat sinne hos människorna?


 

Mutor?

Det var allt tur att det bara var nån slags skämt i onsdags, det där om att mitt växthus skulle ockuperas av fjärilar! För nu kan jag meddela, att jag tagit det i besittning på allvar. Hela påsken har jag bott där, från tidig förmiddag till sen eftermiddag. Uppåt trettio plusgrader i luften, och ett golv som blir varmt när man ligger på det, inte så tokigt, eller hur? Att mina människor försvunnit litet då och då har jag faktiskt struntat i, för både mat och vatten har erbjudits i växthuset. 

Jag har trivts så gott där, att jag låtit bli att, som brukligt, komma fram och hälsa när de återkommit från sina rymningar. Måste till och med erkänna, att det ibland krävts en hel del övertalningar för att sedan få mig att lämna mitt paradis. Mutor, kallade husse det?

Igår kväll blev jag varse något högst upprörande. Hade ganska nyligen kommit in, och satt i fönstret och spanade.  Då fick jag syn på Det. Genast sprang jag skyndsamt till ett annat fönster, sedan ut på altanen, och därefter tillbaka till fönster ett. Detta upprepade jag flera gånger, innan jag jamade till matte att vidare kontroll måste ske utomhus. Tror ni jag fick det? Nä, just det. Det var för sent!? Så typiskt människor, att inte fatta hur viktigt det är att grundligt undersöka saker och ting?

Så det blev som vanligt, efter ett tag gav jag upp, lade mig på husses mage och somnade.

Påsk!

Tillbaka på tisdag, ha det så skönt så länge!

Nu har det slagit slint ordentligt!

Tack för de här åren, matte, jag kanske hälsar på nån gång...

Jag har bestämt mig för att flytta. Min matte är inte riktigt klok. Nu har hon fått för sig att hon ska ha nån slags fjärilsodling i mitt växthus!? Hon har visst tröttnat på blommor och tomater, och vill ha något mer levande? Och tydligen är mitt växthus perfekt för den sortens fjärilar hon tänker ha där! En hel rad med larver hänger redan litet varstans, och framåt sommaren ska det bli försäljning till människor som vill ha fjärilar i sin trädgård. Fast de som köper måste visa ett intyg först på att de har lämpliga blommor planterade, såna som fjärilar gillar.

Allt det där skulle väl vara okej, om det inte vore för en sak: Mitt växthus kommer hädanefter vara stängt för mig! Det var liksom droppen, helt oacceptabelt! Alltså tar jag min matskål och flyttar till någon som behöver en mogen och erfaren röd katt. Fast först ska jag kolla att det finns ett öppet växthus på tomten.