Ser ni något nytt?

Hej! Ser ni något nytt på mig?

Nähä, men ser ni nu, då??

Just det, jag har fått ett nytt halsband! Där bjällran är kvar, tyvärr, det måste jag försöka göra något åt. Jakt är tillräckligt knepigt ändå nu för tiden, när benen av någon anledning inte är lika snabba längre? 

Men om man nu nödvändigtvis ska ha ett halsband, så är jag nöjd med det här. Särskilt om jag får av bjällran.

Kan det bli bättre?

Jag antar att de flesta av er njutit lika mycket som jag av den gångna helgens väder? Det kan inte bli bättre än så här, enligt min mening. Särskilt har jag uppskattat de varma kvällarna. I mesta laget, om ni frågar mina människor. Som vanligt har de inte haft vett att utnyttja de sena kvällstimmarna till jakt eller andra stimulerande aktiviteter, utan bara sitter och väntar på att jag ska komma hem?! 

I fredags fick de vänta länge, för jag hade fullt upp där ute. Och med mig hem hade jag ett antal ovälkomna gäster. Mitt nya fästingrekord är nu åtta stycken krypande fulingar! När matte kammade mig fastnade flera stycken samtidigt vid varje drag. Hon lade dem på ett papper. Det smällde litet när hon tryckte till dem med ovansidan av kammen. Dagen efter fick jag nytt sprut på nacken, så förhoppningsvis blir det lugnare några veckor. 

Nu ser jag fram emot en veckas behaglig tillvaro, och det hoppas jag gäller alla mina vänner också!








 

Hålla vikten?

Det är en väldans massa skriverier i människornas tidningar om att hålla vikten. Om man inte äter går det förstås inte! Eller vad menar de???

Den här helgen ska i alla fall jag se till att jag håller min vikt som jag ska. Gärna med extra godis, som vitfisk. Mycket sol verkar det bli också, både  hos dig och mig. Hoppas det stämmer! Önskar alla en riktigt härlig vårhelg!

Puff rapporterar och matte (bort)förklarar

Och var är maten??

Hej, det är jag, Puffen, igen! Ni är några som undrar hur jag mår? Jo, tack, om jag bara fick äta mig mätt nån gång, skulle jag säkert må alldeles prima. Dock pågår här i huset en skriande orättvisa! Gång på gång händer samma sak. Jag blir sittande bakom en stängd dörr och hör hur Gustav glufsar i sig på andra sidan. När jag till slut släpps ut, känner jag minsann himmelska dofter av både det ena och andra. Men finns där en smula till mig? Inte den minsta lilla!

Så idag tog jag saken i egna tassar. Upptäckte att dörren till soputrymmet inte var riktigt stängd. Och från påsen med matavfall förnam jag en doft av leverpastej! Något av det godaste jag vet. Nu gällde det att vara snabb! Fick putta åt sidan litet skräp som matte lagt ovanpå (säkert bara för att lura mig), men sen låg den där framför min nos. En rejäl bit pastej! Tyvärr hann jag inte mer än smaka, (alldeles för litet), innan matte kom och gjorde slut på det roliga.

Så, frånsett att jag håller på att svälta ihjäl, känner jag mig piggare än på länge. Och nu ska matte försöka (bort)förklara varför jag fråntagits mina maträttigheter här i huset.
Puff


Idag är det precis två veckor sedan allt började, med att Puff inte ville ha frukost. Efter sjukhusvistelse har hon nu belagts med stor restriktion när det gäller maten, som jag berättat tidigare här. Men den lilla damen är högst uppfinningsrik när det gäller att hitta mat, ständigt hungrig som hon är. 
Kan man bli lycklig av att hitta vanligt bajs i kattlådan? Javisst! Så länge som Puff bott här, har hon alltid varit lös i magen. Nu har hon bajsat helt normalt i fem dagar! Och i tisdags ringde veterinären om hennes prover. Hon hade stor b-vitaminbrist, normalt vid kronisk tarminflammation, så det får hon tabletter för. Men, något riktigt bra, provet från lymfkörteln närmast tarmen visade inga tecken på tumör! Så nu är jag försiktigt optimistisk.

Undrar ni varför jag slänger leverpastej? Jag stoppar hennes tablett i en liten, liten kula pastej varje morgon. Fast jag köper miniförpackningar av pastejen, går de inte åt innan jag är rädd att de börjar bli för gamla. Själv äter jag inte kött, och mannen gillar inte leverpastej.

På tisdag ska vi inleda foderbytet. Kan bara hoppas att hon gillar den nya maten lika mycket som den gamla. Hon ska få äta hjort. Det är jag helt säker på är en ny proteinkälla, som hon aldrig ätit. Om två veckor ska vi på återbesök på sjukhuset. Säkert kommer det fler rapporter från Puff och mig framöver.
Matte


   

Lagom balanserat

Nu är det varmt vill jag lova,

måste ha skugga för att sova!

Sol på skallen vill jag inte ha,

så här blir det nog lagom och bra?!

Syns inte, men finns ändå

Nu, när det är varmt och soligt, står dörren till mitt växthus helt öppen hela dagarna. Idag skojade jag med matte litet grann. Först la jag mig som jag brukar, på det vita, varma golvet. Men när hon litet senare tittade in där, var jag försvunnen? Efter ytterligare en rätt lång stund kom matte för att titta efter mig igen, bara för att upptäcka, som hon trodde, ett tomt växthus. Åtminstone på katter. 

När solen så småningom försvunnit, återvände matte för tredje gången. Det var dags att stänga dörren. En sak har jag lärt mina människor, försökt i alla fall. Innan dörrar stängs, ska utrymmet noga kollas igenom, så att ingen katt befinner sig där. Som tur var, kom hon ihåg detta. Så hon gick in, böjde sig ner, och upptäckte mig, och vilken skön plats jag hittat. I ett gammalt skåp, på en hylla, hade jag gjort mig en bädd. 

Där hade jag förstås legat hela tiden! Jag är inte den som ger mig tillkänna utan anledning. Särskilt inte när utvisning riskeras. Nu hade jag faktiskt sovit klart, så att jag tassade ut därifrån var helt min egen vilja. Naturligtvis! 


 

Bra, bättre, bäst!

Jag hoppas verkligen att ni haft några lika sköna dagar som jag?! Kan inte ens klaga på eldkvällen. Jag bestämde mig

Hej, hoppas ni haft det bra?

för att ligga inne och ta igen mig, när de andra gick iväg på sina farligheter. Alltså slapp jag alla kval. Och hem kom de, det noterade jag förstås, men inte avbröt jag min vila för det. Hade det så bra där jag låg.  Tyckte att jag lika gott kunde inleda min nattsömn där och direkt. Så fick det bli. Betydde förstås rätt tidig uppstigning morgonen därpå, men det fick matte ta, när hon nödvändigtvis skulle ut och slarva på kvällen!

Sedan har helgen mest gått i ljuvlighetens tecken. Särskilt idag. Precis alldeles lagom pälsvarmt! Självklart har jag varit ute hela dagarna, både igår och idag. Nu finns det bara en sak som kan toppa allt detta positiva, och jag tror, att ni som läst min blogg ett tag, kan gissa vad? Husse kommer hem i kväll! Så jag kan se fram emot att äntligen få ge tassupunktur och effektiv magmassage. Det är härligt när man bara har bra saker att berätta!