Mycket att se fram emot

Den här sortens helger gillar jag! Fler såna, tack! Båda mina människor hemma, sol = full tillgång till mitt växthus, och dessutom en bonus i att nästan alla mina favoritmänniskor kom på söndagen. Fast där måste jag erkänna, att jag brast något i värdskapet. Det var aningen för skönt i växthuset. De skulle kommit dit allihopa i stället, tycker jag.

Ibland måste jag förstås ut på fältet också. Saker och ting kan ju inte förbli helt okontrollerade. Riktigt glad blir jag, om jag vid en sådan runda upptäcker matte och husse på altanen. Det har hänt rätt ofta den senaste tiden. Att de sitter där är givetvis positivt i sig, men innebär också andra trevliga saker. Till exempel är Piff och Puff instängda i andra delen av huset, eftersom dörren till altanen är öppen. Och att den är det betyder i sin tur att jag kan tassa in till min matskål när jag behagar.

Om jag förstått det rätt, kommer det bli massor av varma och soliga dagar framöver? Det är sannerligen härliga tider som stundar!

Ibland behövs så lite...

I det karga och gråa kan fröet gro

Behövs bara att någon på dess kraft ska tro

Att bli trodd på- och tro på- hur viktigt är inte det? Ett färskt exempel bland oss katter är Stellan och Gloria, som har haft oddsen litet emot sig, men som hade turen att hitta en människa som såg fröet där inne. Och nu har de fått flytta till sitt föralltidhem! När någon trodde på dem...

Önskar er allihopa en solig, vårvarm och ljuvlig helg!

 

Litet synd om våra människor

Aha, känner tydligt doften av...

Denna värld av dofter som våra människor går miste om! Aldrig att varken matte eller husse skulle undersöka vad sladdarna luktar? För dem är det bara en sladd som hänger där. För mig en kanal fylld med information. Tänk om de hade lika väl utvecklade nosar som vi, så många fler dimensioner livet skulle ge dem!

Där fick de nåt att fundera på

Det blev en annorlunda eftermiddag igår. Först försvann husse och matte en stund. När de kom tillbaka blev jag utkörd ur mitt växthus, trots att jag på alla sätt visade att jag ville vara kvar där. Husse påstod att det började bli så dåligt väder att han måste stänga?  Det är väl då som jag behöver växthuset som allra mest?

Nåjam, jag följde med in. Sen hände inget på en lång stund. Några timmar, eller så. Då började husse undra var jag var? Han är väl inne, trodde matte? Och så började de leta. Och leta. Och leta. Först på sängarna, soffan, i igloosarna, i gästrummet. Sedan under sängarna, under borden. Överallt. För säkerhets skull gick de runt några extra varv, ifall de missat nåt ställe?

Husse klädde på sig regnjacka och gick ut och kollade i vedboden. Tog en runda runt området, längs vägen och stranden. Var rädd att jag blivit påkörd, eller fastnat nånstans. För eftersom jag inte var inne, måste jag ju vara ute? Det började bli mörkt. Och nu var vädret riktigt, riktigt ruggigt, med regn och mycket hårda vindar. Sånt väder, som jag aldrig är ute i frivilligt. Matte ropade och ropade. Allt utan resultat.

Så hände det sig att det började det ryka in från braskaminen i den starka blåsten. Blev rätt rökigt i vardagsrummet. Då hade jag ingen lust att ligga kvar där längre. "Nämen!" utropade matte förvånat. Och lyfte upp mig. "Var kom han ifrån?" undrade husse. 

Inte ville jag berätta. Det är bra att ha en hemligt sovställe.

Att kunna vänta

Att kunna vänta och vänta är kunskap så bra

Man hinner tänka vilken livets väg man ska ta?

Eller bara ha tid att beskåda en myras gång

Med positivt innehåll blir väntan aldrig lång! 

Bara bra!

Efter några dagar med fullt upp att göra där ute, tog jag mig en rejäl sovmorgon igår. Klev inte upp förrän jag hörde matte plocka fram frukosten i köket. Det speciella prasselljudet från öppnande matpåsar går inte att ignorera!

Jag tycker att det blev en riktigt lyckad helg. Också matte var ute mest hela dagarna, vilket innebar litet variation av mina arbetsuppgifter. Jag gör ju inte samma saker då, som när jag är ensam ute. På egen tass blir det mycket inspektion av granntomterna och stranden, förutom min egen tomt. Är matte ute, kan jag ju inte låta henne vara ensam? Då lägger jag mig sällskapligt på lämpligt avstånd. Inte för nära, då riskerar jag få skräp på mig. Hon har nämligen slängt all möjlig växtlighet omkring sig. Men man lär sig snart var gränsen för den skyddade zonen går.

Om helgen var bra, är denna dagen helt fantastisk! Idag har husse kommit hem igen! Tänk att få trampa mjukmage när jag går och lägger mig ikväll! Kan knappt föreställa mig hur han ska ha längtat efter min massage? Åh, vad gott vi ska må, husse och jag!

Spännande eller?

Ska man våga sig in i det okända, eller inte? Kanske måste fundera litet om jag törs? Eller direkt låta nyfikenheten och upptäckarlusten få vinna? Och ska jag i så fall tassa in rätt försiktigt, eller bara hoppa in? Det är inte alltid lätt att veta hur man ska tackla det man inte vet något om!

Men det jag vet säkert är att jag vill önska er alla en helg i vårens tecken, för det verkar som det ska bli rätt skönt mest överallt i vårt land. Åtminstone hoppas jag att ni ska slippa mer snö!