Välkommen att tassa in...

God vän är alltid välkommen!







tisdag 9 februari 2016

Då och inte nu



Sedan jag kom tillbaka från hotellet har jag fått en sån enorm arbetslust på nätterna? Det börjar med att jag vaknar och tar mig upp till
Dumma husse...
fönstret för att kolla läget. Eter en stunds spanande känner jag att jag bara måste få komma ut, fönsterspaning räcker helt enkelt inte! Naturligtvis uppmärksammar jag mina människor på detta, men reaktionen är inte den förväntade? Man skulle ju kunna tänka sig att den vore "men Gustav, ska du ut och jobba nu, i kylan och mörkret, vad duktig du är"!? Men nej då, hittills har jag varenda gång förvägrats komma ut! Jag blir så oerhört frustrerad över detta, och det får de minsann veta! 


När husse sedan på morgonen öppnar dörren har all arbetslust runnit av mig, och jag vägrar tassa ut. Det var juoch inte nu som det var så spännande där ute!



8 kommentarer:

  1. Förstår din frustration över att inte kunna gå ut NU på momangen.
    Om nu inte husse öppnar för dig kan du inte få matte till att göra det?
    Själv kollar jag också i fönstren på morgonen o sen sätter jag igång att jama allt högre så till slut förstår husse att han ska klä på sig o följa med ut på altanen.
    Imorgon fm måste du tänka på mig.
    Jag ska till vettis Johan i Hbg o ta bort tandsten, hoppas jag får behålla alla tänderna iallafall.
    Det är väl OK, men eländet är ju att jag ska sövas och inte får äta o dricka efter 00 i natt o det gillar jag INTE.

    Ozzy

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har fått för mig att det inte är själva uppstigandet som är problemet, utan att de inte vill att jag ska tassa ut vid den tiden? Överbeskyddande, kallar jag det! Jag klarar mig förstås hur bra som helst där ute när som helst på dygnet!
      Ska verkligen tänka på dig i morgon! Uschjam för att sövas, och särskilt för att vakna sen. Hoppas också du får behålla tänderna, man vill ju helst ha så många som möjligt!

      Radera
  2. Du kanske har drabbats av sån där jetlag? Har hört att det är jamarvanligt hos tvåbeningar som har varit på semester och sen kommer hem. Tycker nog att både din husse och matte borde ha lite mer förståelse eftersom det var dem som skickade iväg dig på semestern.
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jetlag? Kanske vettlag = vettig tid att komma ut på? Och de säger att de förstår, men ändå agerar de inte? Det finns väl inget farligt där ute den tiden på natten, det vet väl jag!?

      Radera
  3. Det där med tajming är verkligen inte tvåbeningarnas starka sida. En del av förklaringen ligger väl i att de är dimmigare än vanligt på nätterna eftersom deras klockor alltid går fel. Vi katter anpassar oss ju till det mesta, men tvåbeningarna verkar tyvärr sakna den talangen. Men eftersom vi känner dig antar vi att du inte ger upp?

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Ge upp" finns inte i mitt huvud! Ibland har jag fått för mig att människorna blir litet irriterade på min beslutsamhet, men så illa kan det väl inte vara?

      Radera
  4. Visst är det konstigt att våra människor inte förstår hur viktigt det är att komma ut vid dessa tillfällen, lika viktigt som att få mat just precis när man är sugen på det. Väldigt fin bild på dig! Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Egentligen ska man ju inte förundras över något när det gäller våra människor, men det är svårt att låta bli!?
      Och tack, tack!

      Radera